Det som krokigt ska bli...

Valde bort julklappar till brorsan och hans familj förra året. Vi tog ett gemensamt beslut att satsa på att försöka träffas, gå ut och äta och umgås istället. Det gjorde vi igår kväll. Nuförtiden är tid pengar. Och tiden igår var välspenderad och välinvesterad. Vi hade jättetrevligt och åt superbt gott!

Fortsatte denna dag i väldigt familjär anda. Min kära R hjälpte mig att försöka fixa till skogsslingan med traktorn, som jag vill få i ordning för att kunna köra rissla där. Rundturen blir drygt 4 km och mitt på dagen blev premiärturen av. Kopplade fast två av barnen på trickskidor bakom risslan, två i risslan och min R som styrman där bak.

Farmarpojken fick jobba på bra och var tvungen till flertalet stopp, inväntandes på ungar, som trillat omkull bakom risslan. Bra och mysig runda som jag gärna vill göra om ganska snart!

Middag utomhus. Min uppfinningsrika Malin tyckte vi skulle steka klimp (!) tillsammans med fläsk på muurikan. (Det var hennes dag att ansvara för middagen...) Med lite hjälp från pappa (som introducerat detta klimpstekande, så gick det alldeles utmärkt! Salt och gott blev det med!

Högtider brukar ju ofta betyda kristider för familjer med underliggande och jäsande problem. Det ökade umgänget gör att saker inte går att dölja och sopa under mattan på samma sätt, som när skola och jobb ger en andningspaus i gemenskapen.

Familjerådet idag blev ett ypperligt tillfälle att ta tag i saker på allvar, som legat och pyrt ett tag. Det blir alltid extra svårt att hitta lösningar, när man inte kan sätta ord på vad det är som händer i ens kropp, och jag hade därför hittat på ett "känslo-spel" för att sätta igång tankeverksamheten och kreativiteten hos övriga familjemedlemmar.

Illustrerade lappar med beskrivningar och förklaringar till önskade och mindre önskvärda beteenden las fram. Barnen skulle därefter gemensamt fördela de påstådda känslolapparna i dessa två kategorier. Övningen blev bättre än väntat och öppnade många dörrar till vidare diskussioner. Utvärderingar av familjemedlemmars ord och handlingar gjordes och vi belyste innebörden av hur uttalade och outtalade saker kan uppfattas. Väldigt konstruktivt och lärorikt!

I torsdags hade vi ju ett extrainsatt krisfamiljeråd. Även det väldigt bra. Pratade om konsten av att använda sig av tiden på ett bra sätt och att arbeta effektivt. Kanske lite överkurs för barn i åldern 9-13 år, men... det som krokigt ska bli bör böjas i tid... :-) Hur som helst så hade tydligen något av det vi pratade om då fastnat, för när tillsägelser kom om ordning vid köksbordet för att vi skulle jobba oss igenom familjerådet på ett effektivt sätt, så lyssnade dem och förstod! :-) Bra va?

I morgon har jag typ 100 saker att ta tag i... Min Konka säger att jag inte får skriva om det här... Av omtanke förstås... Vill jag ska varva ner. Jag vet det! Men, ibland känns det bättre att skriva ner det - då slipper jag ha det i huvudet! Hade migrän mitt på dagen idag. Första gången på åratal!!! Men jag skyller det på min styva nacke och dumma bröstryggskotor som spökat med mig den senaste tiden. Något annat kan det INTE va! Visst inte..?

Nu sover hela huset och jag borde göra detsamma.

Take care, live life - be happy!

Ännu en jul...

Efter en hel del tankeverksamhet, och järnvilja, så har jag lyckats hitta det positiva även med denna jul. Försöker fokusera på allt kul som hänt under dagen, glädjen jag har fått uppleva, den goda maten vi har ätit och de fina julklapparna vi har fått. Men...

Jag förstår inte... Kanske är detta något, som fler mammor än jag som också har barn ihop med en karl man inte bor ihop med längre, får kännas vid..? I mer än tio års tid har julen inneburit både stor oro och glädje för mig. Riktiga kontraster.

Till slut blir oron outhärdlig och man blir tvungen att göra ett val. Oroa sig eller ha roligt..? Jag har valt att anamma det fina ordspråket som handlar om, att man ska acceptera det man inte kan förändra, vara modig och försöka förändra det man kan, samt vara klok nog att se skillnaden däremellan. Men hur mycket jag än försöker, så säger hjärtat en sak och hjärnan en annan...

Min kära R har stressat sig igenom julaftonen. Jobb, jobb och mera jobb. Malin har svårt acceptera den tystnad och stillhet som infinner sig, när hon blir ensamt barn kvar i huset. Jag måste använda mig av all min list för att få henne att se fördelarna i det. Ingen att bråka med, ingen som stör, och ingen som man behöver irritera sig på, eller dela TV-spelet med.

Men, min Malin är som jag. Hon vill ha social samvaro. Vi trivs bra bara med oss själva, men vill ändå gärna umgås med folk. Nu har jag tack och lov hittat lösningar som gör att resten av julhelgen med säkerhet kommer att bli jättebra, men det har inte varit lätt..!

Idag har jag tillägnat två timmar i källaren, storstädande med värsta ivern om att rensa ut skrot och skapa ordning i kaoset bland alla vinterkläder, skor och stall/fuse-kläder. Mössor och vantar har fått prydliga korgar med innehavares namn på, och skrot och skräp står prydligt uppradat i sopsäckar utanför källardörren numera.

Städa - på julafton..! Hur knasig får man bli..? Malin var så inne i pysslandet med en av hennes julklappar, så jag tog tillfället i akt att göra något kreativt. Det var skönt!

Min kära R däckade tidigt efter en tung dag och jag har bestämt mig för att inte lägga mig, förrän årets Blossa blivit avsmakad ännu en gång, samt förrän vår katt behagat leta sig in från kylan. Vill inte låta henne sova ute i natt i den nära tjugogradiga kylan som råder.

Ny dag i morgon. Kanske och förhoppningsvis blir den lite lugnare.
God Jul på er!

Dan före dopparedan

Oj, vilken respons jag fick på gårdagen snusk-dikt! Typ ingen... :-D
Var det bara jag som lyckades se bortom snusket och hitta en mycket fin tanke bakom dikten..? Hmm... men det är kanske det som är meningen med poesi..? Man gör den till sin dikt, och tolkar den som man själv vill tolka den. Nå väl, mina läsare kanske inte finner samma intressanta utmaning, i att fundera ut meningar bakom det som skrivs..?

I går blev trappan klar som ska fungera som länk mellan över- och undervåningen i stugan. Sagt och gjort så greppade duktige grannen sågen och fixade hålet för att få den på plats på en gång! Nu sitter den där och resultatet blev strålande!

Vilken underbart underbar dag detta har varit! Den började med glädjande besked angående vår nya affärsidé. Vår första bokning har trillat in och nu kör allt igång, tidigare än beräknat, men det gäller väl att smida medans järnet är varmt... eller?

Fick dessutom ett köruppdrag med Farmarpojken framför risslan. Perfekt tajmat eftersom jag ändå tänkt ut och skjutsa barnen en runda i risslan på förmiddagen. Min underbara hingst skötte sig exemplariskt. Trots ett väglag som inbjöd till krängningar och stora förflyttningar i sidled av risslan, så trampade han bara glatt på framför släden. Min duktige, vackra kille... Grannarna tog en massa bilder på vår mysiga stund. Hoppas jag får tillgång till några av dem..? ;-) Vädret kunde inte ha blivit bättre. -10 grader och stora, lätta snöflingor som sakta dalade ner från himlen. Som taget ur en film...

Ungarna gjorde fina snöskulpturer i dag. Roligt utomhuspyssel! Väntan känns alltid lång för dem just innan jul och idag har vi fått avstyra många förfrågningar om öppningar av paket i förväg...

I kväll hade vi dock en försmak av julafton. Nr. 5 och 6 åker tidigt i morgon och kommer inte tillbaka förrän på söndag, så därför har de fått öppna sin paket nu i eftermiddag. "Bästa julen någonsin" har omdömet varit hittills, så då kan man ju inte göra annat än att känna sig stolt, glad och nöjd.

Min kära R har tyvärr missat nästan hela dagen idag. Snön som förtvivlat envisas med att komma gör att han måste jobba... Förberedelserna inför julmiddagen stod mig upp över öronen med allt annat, som jag dessutom skulle hinna fixa i eftermiddag, men allt gick som smort! Med ett leende på läpparna går allt så mycket bättre! Maten blev endast 15 min försenad, R hann hem lagom till middagsbjudningen, alla var glada och inget kunde egentligen ha blivit bättre!

Nu är jag dock redo för soffläge. Huvudet dunkar och kroppen skiker efter sömn och vila. Snart. Snart blir det av...

Ha en riktigt underbart skön jul! Ta hand om varandra och kramas lite extra. :-)

Take care, live life - be happy!

All I want for Christmas is...

Min önskelista till Tomten:

• Mer tid med hela familjen.
• Bättre förmåga att förmedla min ambition och glädje över Livet.
• Ett stort suddgummi som kan sudda bort negativa tankar och upplevelser som en del inte kan/vill plocka bort ur sina "ryggsäckar".
• Ett magiskt pulver som med försiktighet kan användas som en-gångs-dos till de som behöver känna tro och hopp inför framtiden.
• Mer kunskap om hur jag ska förmedla, till de som vill lyssna, att vi är fantastiska och att ingenting är omöjligt.
• En burk med reservpiller, laddade med extra styrka, att inta när min vardag vacklar och allt känns som värst.
• Bättre förmåga att hjälpa människor och djur.
• Mer kärlek till alla.

Kan Tomten uppfylla dessa önskningar tro..? ;-)

Take care, live life - be happy!

Julstressen...

... har börjat infinna sig på riktigt. Efter varje jul brukar jag alltid sucka och tänka att nästa jul då ska jag minsann ta det lungt och inte stressa... Hmm... undrar vilket år jag ska sätta det löftet till handling..?

Av någon konstig anledning så väljer snön också att komma med stor kraft just veckan innan jul. Vad händer då? Jo, min kära R blir då överbelamrad med arbete, som tär på oss alla i familjen. Egentligen borde jag ju ha lärt mig att detta sker år efter år. Så varför har jag då inte gjort en handlingsplan, för att se till att det sker en förändring/förbättring till nästa år..? Kanske den kommer innan julen 2010..? Vi får se!

I helgen har jag och duktige grannen jobbat fram en offert efter en förfrågan från vår första gemensamma kund. Besked kommer innan jul. Blir det ett positivt sådant, så kommer det att leda till att saker sätts i rullning lite tidigare än planerat. Men det ska nog gå det med! Spännande, visst!?

I går var den årliga luciashowen på ridklubben i Norsjö. Med väldigt kort varsel så hann mina ridgrupper improvisera ihop en maskeradritt. Det värmde i hjärtat att se de små koncentrerat fokusera på sina uppgifter. En av mina grupper fick dessutom dela förstaplaceringen i priset för bästa "out-fit". Blev stolt och själaglad! :-)

En dag kvar innan jullovet startar. Ser fram emot tid med familjen, tid att umgås, tid att njuta...

Va rädda om varandra!

P o K/ Vekå

Träna sig ut ur det "onda" och snart kommer Konka!

Fy vilken hektisk vecka detta varit - igen! Men, jag kan då inte klaga på att jag hinner ha tråkigt... ;-) Vissa stunder har jag faktiskt tänkt på att stänga av mobilen, bara för att någon gång få vara ifred. Kanske ingen dum ide´- egentligen..?

Idag ska vi iväg till Ersmark på dressyrträning för Ida Hellström ifrån Åsele. Paula ska få prova Farmarpojken med ett nytt bett, ett gummiklätt, tredelat Pessoa. Provred honom med det i går och det funkade riktigt bra!

Sakta men säkert känner jag att jag är på väg tillbaka i formen jag var i innan. Klarar längre och längre ridturer och målet mitt är att fixa ett helt dressyrprogram (när man måste sitta ner i sadeln) innan påsk. Har börjat gå på vattengympa två gånger i veckan för att träna upp min svaga bröstrygg (som bara krånglar) samt mina axlar (som värker efter för tungt arbete i ladugården). Träning och mera träning är nog bästa medicinen för att slippa detta!

På köpet börjar man dessutom må bättre mentalt, vilket jag verkligen behöver, efter alla prövningar och påfrestningar jag ställs inför i vårt familjehemsuppdrag.

I går fick jag ett mycket glädjande besked: Min Konka kommer!!! Den 20:e januari anländer hon med tåget till Bastuträsk och hon ska stanna i 10 dagar! Kan knappt tro det är sant... Nu har jag verkligen något att se fram emot. Har så mycket jag vill hinna visa henne, människor jag vill hon ska få träffa och platser jag vill visa. Två dagar på Källan Spa har vi dessutom planerat in. Oj, va kul det ska bli...

Fem dagar kvar till jul. I går ungsbakade jag vår första julskinka från vår egen grisuppfödning. Tillagade den i stekpåse. Resultatet blev fantastiskt och de resterande två kommer jag helt klart att tillaga på samma sätt!

Nu ska jag fixa fikat vi ska ha med oss idag och sparka igång tonåringarna. Ha en riktigt trevlig helg och lova att ta hand om varandra!

P o K
/ Vekå

Uppstart och träningsmetoder

Nu händer det mycket på en gång. Julfesterna duggar fortfarande tätt och avslutningar på idrottsaktiviteter tar även plats på vårt veckoschema. Nedräkningen inför jullovet är i full gång och den ankommande skolledigheten känns lite både och...

Början av denna vecka har dessutom upptagits lite väl mycket av kontakter med sociala och andra myndigheter, som har med vårt familjehemsuppdrag att göra. Tack och lov känns stressen inte alltför stor - ännu - jag har fortfarande koll... (tror jag) :-)

Jag har tack och lov hunnit i kapp en del med olika projekt som fått stå tillbaka en tid. I dag återupplivades ett av dom, som förhoppningsvis ska sättas i gång i praktiken i februari 2010.

Väggen mot norr

Våra duktiga och ambitiösa grannar jobbar på jättebra med vinden på stugan. Nu har den vita, rustika panelen börjat komma upp på väggarna, alla fönster är på plats och muren blev i går färdigputsad.

Jag upplever redan resultat med Farmarpojkens styrketräning. Intervallträningen innebär kort, kort, samlad trav, med noggrant bakbensarbete som spårar och är rakriktat framför vagnen. Traven växlas med skritt i friskt tempo med bra övertramp och på lång töm. Från början hade FP lite jobbigt med detta, ville gärna bli vinglig, ligga på för hårt i handen eller på annat sätt slingra sig ur det krävande arbetet.

Men nu vet han vad som gäller, och jobbar därför ambitiöst efter bästa förmåga. Det ska bli jätteintressant att se vad ytterligare tre veckors träning på detta sätt kommer att resultera i.

I kväll är det julpjäs på Medborgarhuset och sen blir det vattengympa i simhallen.

Ha det bäst - helst till häst! :-)

Förkastliga belöningssystem

Med fyra barn i huset blir det mycket att hålla reda på kring julfester, luciashower, och andra aktiviteter som förknippas med julen och advent. Vi har dessutom börjat titta lite på var och hur vi ska fira julafton detta år. Familjebilden har ju ändrats en del och vi måste vara ännu mer flexibla.

Bara ungarna får det bra. Så känns det!

Snart har sex månader gått sedan godislöftena skrevs på av barnen i vår familj. 500 kr var är belöningen vid nyår. Jag tycker de har varit fantastiskt duktiga och hoppas de vill fortsätta i sex månader till!

Under denna godisfria tid har jag insett hur galet belöningssystem vi har inom dagis- och skolverksamheten. Speciella dagar med lek, tävlingar och bus, ger ofta belöningar till vinnarna i form av godis. Eller glass. Nu innan jul är det dessutom lite extra liknande upptåg och vad ges som "glädjetillskott"..? Jo, en skumtomte!

På gymnastiken igår skulle barnen springa utan uppehåll i 4 minuter och därefter få en chokladbit. Vad är detta??? Finns det inget annat sätt att ge beröm och visa uppskattning på? Vad ger detta för signaler till barnen?

Det pratas så öppet om sockerberoende och ätstörningar i dagens samhälle. I ovan nämnda exempel så visar vi verkligen barnen att Gör något bra - så får du en godis! eller att speciella tillfällen uppmärksammas med sötsaker. Jag tycker detta är fel!!!

Barn (och även vuxna med för den delen) som mår dåligt psykiskt, använder ofta mat och sötsaker som ångestdämpare. Här spär vi ju bara på bilden av att sötsaker ska ge oss glädje, fungera som en belöningsmetod osv osv. Sötsaker är inget substitut för äkta omtanke, omsorg och uppskattning. Dessa abstrakta, viktiga och livsnövändiga saker är inget som bör eller ska bytas ut mot konkreta föremål.

VISA det istället. SÄG det. Och MENA det. Sätt samman ord och handling så att de hänger ihop. Ska uppskattade handlingar nödvändigtvis belönas med något ätbart, ge en frukt istället! Eller en pepparkaka med form av ett hjärta.

Ta hand om varandra...
Puss puss/ Vekå

Trött och frusen Vekå

I helgen har min kropp skrikit efter sömn och vila. Har för en gång skull lyssnat på den och gjort mitt bästa för att ge den vad den velat ha. Jag har i alla fall försökt...

Att inte nyttja Tiden, har jag svårt för. Finns ju så mycket som jag vill göra! :-)

Bakade i bagarstugan i går förmiddag. Körde sen en sväng med FP, städade, tvättade, lagade mat osv. osv. Mor och far firade häromdagen sin 20-åriga bröllopsdag och vi var därför ditbjudna på middag. Softade sen hela kvällen i soffan med familjen.

Förmiddagen idag har även den tillägnats stillsammare aktiviteter. Laddade inför körturen med Farmarpojken in till Norsjö. -13 grader i morse och nästan lika kallt över dagen. Nära 20 km i vagnen bakom FP blev lite kallt faktiskt. Men vi fixade det!

Taggad FP väntar på att få bege sig iväg till Norsjö. (kolla in alla klockor på ryggen hans) :-)

Körde Storgatan fram och lämnade av Tomten vid hembygdsområdet. Väldigt trevligt och roligt att få uppleva alla glada miner från de storögda barnen som väntade på Tomten.

Nu blir det familjeråd och kvällsmys.

Ha det gött, puss puss / Vekå

Klappat å klart inför advent

Nu är det färdigpyntat i vårt hus inför advent. Känns underbart skönt att ha det gjort!

I morgon ska jag bara pynta vagnen, som jag och Farmarpojken ska skjutsa tomten i på skyltsöndagen. Har även funderat starkt på lite julbak. Hoppas bara jag får någon som hjälper mig. Det är lite tufft att fixa kavling och gräddning själv. Sen så är det ju mycket trevligare om man är fler! :-)

Köpte sista julklappen idag med. Det brukar alltid trilla dit någon fler klapp när julafton börjar närma sig, men det som var planerat att köpas in ligger nu i fina inslagna paket i vårt sovrum.

Tog en ridtur i vinterlandskapet igår. Jätteskönt! Provade t o m lite galopp. Det var skoj! ;-)

Igår provstekte jag även mina hemmagjorda leverbiffar till middag. De blev superbt goda. Hade dock ingen lingonsylt hemma, så det fick bli ketchup istället. Idag blev det älgköttgryta till middag och Lanorma-potatis samt gräddsås till. Mums!

Den aldrig sinande högen med tvätt, har fått ett större format än normalt och jag kämpar förtvivlat mot de krafter, som verkar ihärdiga med att kräva denna högs ständiga existens. Tvätt går ju inte att gömma någonstans... som dammråttor gör... :-)

I dag fyller min älskade mor år. 71 stolta och duktiga år. Nu väntar bara familjen på min manlige hälft, som brottas mot det aldrig sinande "arbetet".

Trevlig helg! P o K/ Vekå

Uppe igen

Har debuterat på hästryggen efter tre månaders uppehåll! Tog en skogsrunda med min glada Farmarpojke igår och allt gick superbra. Det känns dock i kroppen idag... Magmusklerna är inte som de brukar vara och det kommer att ta tid, innan man är tillbaka där man va innan operationen. Träningsvärken gör sig påmind idag, men inte bara i magmusklerna, utan även lite här och där faktiskt... :-)

Idag plockade jag fram bjällerkransen för att kolla så att FP fortfarande accepterar ljudet av den. Det gjorde han utan problem. Fick en riktigt fin julkänsla i kroppen när vi travade fram i vagnen idag. Nu har jag t o m börjat fundera på julgardiner, så trots snöbrist så glimtar julstämningen till ibland. :-)

Tjejerna tog sig en skogsrunda med ponnyerna idag, tillsammans med vår hyresgäst. Nypon hade visst varit i sitt esse. Hennes havandeskap påverkar henne verkligen på både det ena och det andra sättet. Hormoner kan visst ställa till det även för djuren.

Bakade jättegoda grahamsbullar igår till fisksoppan, som skulle bli vår "annorlunda mat" denna vecka. (vi har ju bestämt att ha det varannan fredag) Både soppan och bullarna blev succe´! Gjorde dock på tok för mycket soppa, så det fick även bli dagens lunch. :-) Soppans namn är: Mustig fisk- och rotsakssoppa. Om någon vill ha receptet så får ni höra av er.

Nu ska jag, trots att det faktiskt är lördagkväll, färdigställa ridklubbens papper så att jag kan packa ihop alla pärmar och se ett slut på det hela. Oj, så skönt det ska bli..!

Take care, live life - be happy!

Lockande chaufförs-uppdrag

Snö-slasket behåller sitt grepp om oss än. Trotsade det ruggiga vädret och begav mig ut på en körtur med Farmarpojken i förmiddags. Fick sällskap på kuskbocken dessutom. Trevligt värre! :-) Det blöta vädret kunde inte ta kommandot över vår kvalitetstid bakom min duktiga pålle.

FP drar risslan vintern -08

Har fått en förfrågan om att skjutsa Den Riktiga Tomten på skyltsöndagen. Genom Norsjö samhälle ska han åka, ner till hembygdsområdet. Naturligtvis tackade jag JA. Hoppas bara vi får skjutsa Tomten i risslan... men fortsätter denna väderlek, blir det nog vagn med hjul - inte medar...

Hade ett långt förberedande möte idag. Ska framföra "tunga" besked i morgon, möta vitrockar och vara stark. Vet att allt kommer att gå bra. Det finns liksom inget alternativ. Allt kommer att gå bra! :-)

Oroar mig mest för bilfärden till och från Skellefteå. Blir så trött bakom ratten, måste få röra på mig... Det dåliga föret kanske håller mig alert dock, så det kommer nog att gå bra det med!

Nymald lever, blandad med mald rå potatis, kryddor och fläskfärs = Vekås Leverbiffs-smet! :-) Har inte hunnit avsmaka ännu...

I eftermiddag har vi styckat grisarna, malt fläskfärs och fixat hemmagjord leverbiff. Hade anlitat en jätteduktig styckare, som gjorde sitt bästa med att förmedla sin kunskap till oss. På mindre än en timme var styckningen klar. Och då hade han tagit det väldigt lugnt. Inser att man behöver en hel del specialverktyg, för att styckningen ska bli smidig och för att resultatet ska bli riktigt bra. Men, det är väl som med allt annat... Övning ger färdighet! Måste träna på detta. Massor av gånger! Behöver nog köpa in fler grisar... :-)

Nu blir det sängen och ladda inför morgondagen.

Take care, live life, be happy - and make love happen!

Utvärderingar, pynt och familjebilder

Har pyntat hus och trädgård med lite belysning. Det blev så stämningsfullt! Nu börjar längtan efter juletid sprida sig i kroppen = skön känsla! :-)

Har haft många intressanta samtal idag, med flera olika personligheter i olika åldrar och med olika syn på Livet. Upplever det alltid lika intressant att lyssna och sätta sig in i varje människas enskilda situation. En liten grej hos en, kan upplevas som en stor sak hos en annan. Det gäller att kolla av...

Jag vet att jag läst statistik någonstans, om hur ofta gräl vuxna emellan, handlar om ekonomi. Tror att det låg på typ andra plats eller nåt sånt... Jag har hittills bara träffat en endaste familj, där jag med säkerhet kan säga att det INTE grälas om detta. Jag kan personligen inte förstå hur man som "familj" kan lägga så stor vikt vid vem som har högre lön än den andre (och därmed bör få bestämma mer om vart pengarna ska hamna)!

I en Familj bör det väl vara ett gemensamt intresse att få ekonomin att gå ihop? Dina pengar och mina pengar borde väl vara våra pengar? De vuxna ska naturligtvis ta ett lika stort ansvar. Lider den ena, drabbas även den andra - på ett eller annat sätt... Konsten och utmaningen blir att hitta en balansgång, där alla parter är nöjda och ser Familjens bästa som Prio 1.

Om en månad har vi varit familjehem ett halvår. Då ska det utvärderas. Tiden har gått fort, vilket jag ser som ett gott betyg. Nr 5 o 6 har anpassat sig fint och våra egna barn har accepetrat vår nya familjebild. Rädslan och oron jag hade inför detta uppdrag har bytts ut till en känsla av "vad-som-än-händer-så fixar-vi-det". Vår familj svetsas samman. Konflikter för oss närmare. Utmanar oss att ta ställning, att sätta gränser, att visa vad vi står för och hur-saker-bör-vara. Våra barn får uppleva och lära sig saker och förhållningssätt som de aldrig hade kunnat komma i närheten av tidigare, och kort sagt: Vi valde RÄTT!

Ju mer man ger av sig själv, i tid, i engagemang, eller i att bara vara närvarande - desto mer får man tillbaka! Om än det inte sker direkt, så sker det i morgon. Eller nästa vecka, eller månad. Men belöningen kommer... och den betalar all möda man lägger ner. Jag lovar! Mersmaken det ger är berusande.

Jag önskar vårt hem var större. Då hade fler rymts under mina vingar...

Lova ta hand om varandra..!

P o K/ Vekå

Stiltje i läkningen

Idag har de nya fönsterrutorna hämtats hem av min käre gamle far. Tre stycken ska bytas i vårt hus. Fukt och spindelnät(?) har letat sig in mellan isolerglasen och har stört utsikten genom dessa rutor. Nu kan det bara bli bättre!

Åkte i god tid till Skellefteå idag, innan mitt återbesök till läkaren. Ville på egen hand hinna strosa runt bland butikerna på Solbacken för att börja spana efter julklappar. Brukar ju vanligtvis ha gjort bort denna syssla innan första advent, och i år ska det inte bli något undantag på den punkten. Hatar verkligen stressen och hysterin kring julhandeln. Vill ge personliga, praktiska och användbara saker, som inte bara köpts in för att fylla sin plats under julgranen.

Gjorde faktiskt några fina fynd och jag ska strax börja slå in dem. Bara det snart blir tyst på övervåningen och inga nyfikna barn kommer nerför trapporna... :-)

Läkarbesöket blev jättejobbigt. Med tanke på den senaste tidens stiltje i sårläkningsprocessen, så hade jag förberett mig på eventuella åtgärder. Men mentalt var jag inte förberedd på läkarnas oro och förbryllning över varför mitt sår inte vill läka som det ska. Jag vill känna att de vet hur man ska göra för att allt ska bli bra. Jag vill känna mig trygg i deras beslut på vad de ska göra med mig. Jag gillar inte den ångest som infinner sig hos mig när t.o.m. läkarna erkänner, att de måste be om hjälp av andra läkare för att fyra ögon ser bättre än två. Jag gillar inte när de diskuterar ovanför mitt huvud om vad de tror borde funka i min behandling. Jag vill att de ska veta! Jag vill bli frisk! NU!

Hudändarna där jag snittats har inte haft möjlighet att kunna läka ihop pga svullnad efter de inre blödningarna. Glipan som bildades blev för stor. Svallkött har börjat bukta ut och det ser för jä-igt ut! Den ena läkaren sa till mig idag: "Du vet väl om att detta är en komplikation i sekundärläkningen efter operationen, som du borde få ekonomisk ersättning för från patientskadeförsäkringen?" Det kändes i och för sig bra när t o m dom säger så, men hur hjälper det mig nu..?

Som vanligt fick jag alternativ att välja bland. 1, Pensling med Albothyl (tror det hette så) i sårglipan för att påskynda nybildning av ny hud och dämpa uppkomsten av svallkött. 2, De skär upp nya snittytor, syr ihop och "gör om" alltihopa. Kunde knappt tänka där jag låg på britsen med alla vitrockar hängandes över mig. Min enda tanke var: Inga fler skalpeller skär i mig, så det fick bli Albothylen.

Det brände som eld. Sved som tusan, en lång tid efteråt dessutom. Svallköttet vitnade och jag undrar verkligen vad denna metod kommer att resultera i..? Nu måste jag in ett par gånger i veckan på Vårdcentralen för att upprepa denna procedur tills det har läkt ihop. Förhoppningsvis funkar det. Om inte, så finns det bara ett alternativ kvar...

Det var Såret och dess evighetshistoria. Sen var det ju lite annat oxå...

Blodansamlingen i buken ställer till med elände. Varför försvinner den inte?! Så länge Såret och denna hematom finns kvar, så kan vården inte sätta igång med att behandla problemen som fortfarande finns kvar - trots genomgången operation!

Jag vill så gärna tro att: jag läker, jag blir frisk, det ordnar sig, snart är allt bra igen... Men när?????

Deppat en stund under täcket i eftermiddag. Haft ont, ont, ont och bara varit ledsen och nere. Ryckte upp mig efter middagen och gick ut och jobbade lite för att trotsa smärtan och få tankarna på annat. Det gav resultat. För nu är belysningen till ridbanan på plats. Tyvärr nådde inte skarvsladden ända fram så att jag kunde provköra den, men i morgon! Då blir det ljust! Ska laga kontakten i skarvsladden som jag får skarva med. Då löser det sig. Ett problem mindre...

I morgon ska jag köra häst. Pussa på min Farmarpojke och bara göra roliga saker. Kinamat till middag har vi bestämt. Fredagsmys i soffan på kvällen och Såret, vitrockar och andra bekymmer ska inte få uppta plats i mitt liv under morgondagen. Det har jag nu bestämt!

Take care, live life - be happy!