Effektiv data-tid

Jag är fortfarande utan internet... :-( Därav anledningen till min minimala uppdatering av bloggen den senaste tiden. Tänkte bara lämna lite kort info om vad som hänt den senaste veckan och om lite tankar jag har kring ditt och datt.

Förra veckan var helt sjuk när det gäller mitt pressade schema. Jobbade massor, var slut efter Örebro-resan och kämpade med att tagga inför säsongens sista körtävling, som gick av stapeln på hemmaplan i Skellefteå i helgen.

Malin tävlade Emil och jag med FP. Fredagen började tufft, då jag efter en lång arbetsdag, stressande packning, och lastning av hästar, grejer och ungar, sent på kvällen konstaterade att, vi glömt tältpinnarna till tältet vi skulle sova i!

Att försöka få vettig sömn i bilen är nästan omöjligt. Varmt, fuktigt och trångt! Lördagsmorgonen startade med nackspärr och svåra fokuseringsproblem. Fick dessutom en rejäl skopa med skit öst över mig, utav en av arrangörerna som ansåg att jag borde omprioriterat och hjälpt till mer med tävlingsförberedelserna. Jag hinner inte... och har sagt ifrån långt tidigare om detta... :-(

Jag är duktig på att ta kritik när den är befogad, men inte när den är orättvis, kränkande, respektlös, och utförs på sättet att man vill försköna sina egna handlingar och få må liiite bättre, genom att klanka ner på någon annan. Sjukt och oacceptabelt beteende!

Får man inte folk till att hjälpa till, kanske man borde ifrågasätta tillvägagångssättet man använder till att be om hjälp..? Under hot, känslomässig utpressning och suckande attityder, så är det svårt att hitta folk som säger: JAA, vi kommer och hjälper till!

Jag hade även kunnat acceptera kritiken och ifrågasättandet, ifall det kommit i ett tidigare skede, och inte när i princip allt redan var klart! Och sist men inte minst, ifall jag var den enda som "bara glider omkring på ett bananskal". Men tydligen var jag inte ensam som inte hjälpt till med förberedelser... Det fanns andra som borde haft sin beskärda del av "skopan" jag fick över mig. :-(

Tack och lov för min förmåga att vända ilska till något bra. Bet ihop och presterade bättre än någonsin. Jättefina och höga poäng i dressyren gav oss en förstaplacering där. Svår precisionsbana = 5:a, men ett bra flyt i maraton och en andraplacering. Tvåa totalt och supernöjd kusk, groom och häst. Bra avslutning på körsäsongen. :-)

Vårt lag vann dessutom lagserien i Div 2 och vi är därmed uttagna till riksfinalen i Åstorp senare i höst.

Malin vann (som vanligt) sin klass. Säsongen sämsta körning dock och hon var väldigt kritisk till sin prestation. Hon resonerar helt rätt och jag tycker det var bra att det gick lite si så där. Då skärper hon sig och tränar bara ännu lite till. Nu pratar hon dock bara om hoppning och vill börja tävla hoppning med sin Emil. Oj oj oj...

Fullt upp hela denna vecka med. Jobbar massor. Sista dagen på lördag. Sen är mitt sommarvik slut för denna gång... SEN kanske jag hinner i kapp med allting annat.

Take care, live life - be happy!

Fullspäckat

Dagarna är så fullspäckade nu för tiden, så jag hinner inte ens blogga. Katastrof! :-)

Fotbollsturneringen i Piteå är nu avslutad och ungarna är tillbaka i hemmet. Trötta, glada, brunbrända, med skavsår och "stämplingar" på fötterna - men ack så glada... Planeringen inför nästa års Summergames är redan igång. :-)


Bröllopskörningen i går gick jättebra. Varmt som attans var det. Dryga två timmar framför vagnen för Farmarpojken, men han var pigg och glad ändå! Lärde mig massor inför eventuella framtida bröllopskörningar. Visst kan man göra saker bra - men det kan alltid bli bättre! ;-)

Det blev lite extra pirrigt just innan vårt uppdrag. Halvvägs till Malå fick vi punktering på transporten! Trodde inte det var sant.... Lyckades dock hitta en lösning på eländet och hann dessutom komma fram i tid. Tack och lov!

Idag har dagen tillägnats städning och trädgårdsarbete. Potatis-/grönsakslandet har rensats, HELA gräsmattan klippts med handjagaren (tog tre timmar!) och huset är städat till hälften. = underbart!

Åkte sen till Villvattnet för att återställa vagnen jag lånat av Rolf och Ylva. Där hamnade jag i jätteintressanta och djupa diskussioner och höll knappt på att få mig iväg hemåt igen. :-)

På fredag börjar Villvattskampen. Nu ska det laddas.... Tisdag blir det hoppträning i Ersmark. Snart ska fokus läggas till fullo på Morganrikset, men först kommande helg....Fy vad skoj det ska bli! Två fyrspann från södra sverige kommer. Och Rolf ska köra tandem. Kul!

Nu måste jag försöka sova. Jag har blivit extrainkallad några timmar på förmiddagen i morgon på Bolaget. Har dessutom en massa andra saker, som står på min agenda för morgondagen. Dagarna är för korta. Bara att konstatera! ;-)

Take care, live life - be happy!

Limousinen

I går åkte jag för att hämta en jättefin vagn, som jag lånat av Rolf i Villvattnet. Det är alltid så trevligt att träffa honom och hans fru Ylva. Ödmjuka, trevliga och intressanta människor, som brinner för hästkörning precis lika mycket som jag.

På väg hem från Villvattnet fick jag en riktig pang-punka. Skärmen på hästfinkan gick sönder, och ensam stod jag mitt ute i ingenstans med en punktering och inga verktyg. Man ska inte göra så... Och jag som tänkte tanken innan jag for: "Bara jag inte får punktering..." Och så händer det!
Nå väl, tur man har en boggie-slåp. Smög mig hem och får väl fixa ett nytt däck i morgon. Skärmen får lov att fungera, trots sina "skönhetsfel".

Vagnen jag hämtade är superfin. Bekväm som en annan "limousin", och den hamnar verkligen högt upp på min vill-ha-lista. Farmarpojken verkade trivas i den. Var ju tvungen att provköra den en runda idag. :-)

I morse överraskade hovslagaren mig med ett besök. Passade på att låta Tapper träffa "läskige farbrorn" och visade honom att han kan minsann lyfta på sina hovar nu! :-) Duktiga, snälla och stiliga Tapper...

I morgon blir det avfärd till Piteå. Fotbollsturnering i dagarna tre för nr. 5 och Malin. Oj, va de längtar!

Saknar min Paula... I går var hon på Liseberg. Tomt som attans här hemma utan henne. Vet dock att hon mår bra och har det roligt. Det är viktigast!

Take care, live life - be happy!

Utveckla din EQ!

Lille Tapper har det jobbigt med myggen och knotten. Han och mamma Nypon, som ju är uppvuxen i ett nära nog myggfritt skåne, är väldigt tacksamma, när de får komma och sova inomhus på nätterna. Välbehövlig vila för de båda. :-)

I kväll tog jag en sen skogsrunda med Farmarpojken. Red genom oändlig terräng och lät honom leta sig fram över stock och sten i skogen. Jobbigt var det, men det märktes att han tyckte det var kul. Avslutade med lite galopparbete på ridbanan. Fin som rackarns var han. Galoppfattningarna satt klockrent. Lätt och fin i handen. Mjuk och samlad galopp. Jag älskar min häst...

Innan ridturen fick jag en fix idé och la ut lite bommar på marken i formen av ett L. På Morganrikset vi ska åka till inom kort finns westerngrenen trail. I den ska man bla kunna backa genom en smal "väg" som ser ut som ett L, utan att hästen vidrör någon bom. Hästen ska dessutom kunna gå sidvärts med en bom mellan fram- och bakbena.

Detta moment verkar kul och utmanande, och jag va bara tvungen att prova lite... :-) Det gick fantastiskt bra. Med lite träning borde vi fixa det hyfsat. Får man starta i en westerngren med en engelsk sadel..? Thi hi... jag tror jag ska anmäla mig. Bara för att!

Nu över till något annat. Något intressant, men kanske lite "djupt" för en del.

Mitt intresse kring barn, deras fostran, barn med speciella "problem", emotionell kompetens m.m. m.m. ledde mig in på en väldigt intressant läsning här om dagen. Det var en forskningsavhandling, som på olika sätt belyste vår självförmåga, och vilka goda effekter en positiv livsåsyn har på vår vardag.

Självförmåga kan förklaras som grunden till en positiv attityd, övertygelsen om att man kan styra sitt liv och övervinna de svårigheter man möter.

Detta är jätteviktigt... Jag personligen, är övertydlig med mina barn om att de är fantastiska, att de kan bli precis vad som helst och det enda hinder, som någonsin kan stå i vägen för deras framgångar, är dem själva.

Tron på sin egen kapacitet, viljan att lyckas och optimistiskt tänkande, är ett vinnande koncept.

En pessimistisk inställning leder oavkortat till förtvivlan och hopplöshet. En optimist däremot, ser motgångar som en lärpenning, som att något i själva situationen föranledde ett misslyckande, hellre än som ett personligt nederlag.

"Men jag är inte sån'!" kanske någon säger. I forskningsavhandlingen läste jag, att en av källorna till en persons positiva eller negativa inställning, kan mycket väl vara personens medfödda temperament, men det behöver inte vara det... Vårt temperament påverkas av erfarenheter och upplevelser. Optimism och hoppfullhet kan - liksom hjälplöshet och förtvivlan - läras in!

Att utveckla en färdighet, vilken som helst, kan stärka känslan av självförmåga och göra en människa villigare att ta risker och söka allt större utmaningar. Övervinner man dessutom dessa utmaningar, leder de i sin tur, till att man ökar känslan av självförmåga - man börjar tro på sin egna kapacitet!

Denna attityd ökar sannorlikheten för att man utnyttjar sina resurser på bästa sätt - eller gör vad som krävs för att utveckla dem.

Tänk om vi fick in ett nytt ämne i skolan: Emotionell kompetens.
Målen skulle bl a vara, att lära alla barn att sätta ord på det som händer i deras kroppar i olika situationer.
Att kunna förklara hur olika situationer påverkar dem, hur andra människors beteenden och handlingar påverkar deras mående, att de ska lära sig att förstå vad som ligger bakom en känsla och hur de bäst ska hantera den.
Att lära sig ta ansvar, lösa konflikter, få se konsekvenser av handlingar, och inse vikten av att fullfölja saker man åtagit sig, bör också vara med i målen.
Att kunna samarbeta, kompromissa och förstå vikten av att vara en god lyssnare samt en god argumentatör, hör även dit.
Känns som om jag kan fortsätta forever and ever...

Betygsättning behövs inte i detta ämne. För självkunskap och emotionell kompetens är det livet självt, som är slutprovet.

Med tanke på att emotionell kompetens kan läras in, så undrar man förstås: När ska man börja och Hur? I avhandlingen jag läste, så minns jag att de nämnde åldern sju och tolv år, som två avgörande perioder i barns emotionella utveckling.

De erfarenheter som barn gör i skolan i den åldern, är på många sätt avgörande för hur deras tonårstid och första vuxenår kommer att bli. Om det går dåligt i skolan, skapas grunden till självkritiska attityder, som kan försämra deras möjligheter för hela livet!

Om barnen har fått kunskap och färdigheter i emotionell kompetens, så klarar de påfrestningar de utsätts för mycket bättre. Negativt grupptryck, de höjda kraven i skolan, sociala "problem" med kompisar o dyl, upplevs inte lika "hemskt" för barn med en bra självförmåga.

Den inpräntade, hemska, och svenska Jantelagen, har vi alla fått erfara. Du ska inte tro att du är något! Men det ska du visst det! Våga stå för den du är och det du tror på.

Om du vill, så klarar du det!

Take care, live life - be happy!

Midnatts-defilering

En natt blev det bara i tältet. Ont i halsen, snuva och en rejäl förkylning har intagit min kropp - igen! Har inte tid med detta... :-( Malin känner också av nåt och hennes midsommarhumör var inte på topp igår. Lilla gumman...

Vädret var kanonbra. Det är riktigt mysigt i Norresträsk när vädret är på topp. Ungarna fick lite fisk och vi grillade dem sedan på grillen. Nr. 5 älskar att vara i Norresträsk och ville inte därifrån. I kväll åker jag iväg med Farmarpojken till Skellefteåtravet. Jag har blivit ombedd att leda defileringen till det första loppet på Midnattstravet, som är där ikväll. 7000 åskådare och fulla stallbacken med hästar och människor. Det ska bli spännande och intressant! :-)

Take care, live life - be happy!

Nya karriär för Emil och lyckad aktivitetsdag

Kubb a la Christer.

Jag är en morgonmänniska. Utan tvekan. Hjärncellerna arbetar som bäst då och kroppen (omän den nuförtiden är lite mer seg på mornarna) fungerar också bäst på förmiddagarna.

Samarbetsövning med krav på precision.

I morse föll en del pusselbitar på plats, i ett svårlöst pussel jag har jobbat med en längre tid. Lättnaden som infann sig efter detta var ljuvlig.

Två lättade ungdomar som pustar en stund vid lägerelden. Lägg märke till den förrymda tjuren längst upp till höger i bild, som barnen var tvugna att fånga med lasso.

Morgonen bjöd dessutom på underbart vackert väder, som bådade gott inför dagens aktiviteter med alla barn från Sommarlovskul. 33 barn och sex vuxna kom idag. Allt gick jättebra! De löste sina uppdrag med stort mod och glädje. Fikade, åkte vagn med Malin och Emil och spatserade runt på gården, fascinerade över alla djuren.

Kön var ständigt under påfyllnad för de som ville åka med Malin och Emil.

Jag är så otroligt tacksam och glad över det fina samarbete jag har med Harnesk Adventures. Christer är en otroligt kreativ, ödmjuk och ambitiös människa. Tack för att du förgyller Tallheden med din närvaro! :-)

Emil gjorde dubbel succé idag. Först efter att i över två timmar skjutsat barnen runt runt på gården, sen som fotomodell inne i en fotostudio hos Rickes Reklam.

Emil gick in i entrén till studion, uppför trapporna (!), genom hallen, över mattorna och in i den kritvita studion med dyr utrustning. Inga röjsågar, målvaktsutrustningar, stora blixtskärmar, rullstolar eller övrig rekvisita kunde skrämma lille Emil. Han var otroligt cool! Kanske att han får fler modelluppdrag efter detta. Emils nya karriär: Fotomodell! :-D

Utmanande samarbetsövningar

Försöker planera den kommande Örebroresan i slutet av juli. Morganhäst Riksutställning och vi ska dit och sopa banan! ;-) Det verkar svårt att få till ett boende där nere, för samma vecka vi ska dit är det den stora orienteringstävlingen O-ringen. Det lär va mycke folk i farten...

Snart dyker Farmarpojkens nästa sto upp här för betäckning. Ett New Forest sto från Umeå. Hoppas på samma tur med denna!

I morgon blir det kalas här hemma. Paulas hamster fyller ett år och det ska visst firas. Ja, jag säger då det..

Ta hand om varandra!

P o K/ Vekå

Blivande pappa på gården!

Farmarpojken ska bli pappa!!! Idag blev det konstaterat: Kavatina är dräktig! Helt otroligt med tanke på att det var egentligen bara ett av de tre försöken vi gjorde med de två, som blev "lyckat"! :-)

Hanna olin Lundmark med Kavatina. Bild lånad från Hannas blogg.

Jag tror inte att någon av oss hade så höga förväntningar om att ett positvt besked skulle komma idag. Men ultraljudet visade tydligen att en liten fölis är på G efter min underbara "kille"! :-)

Idag har vi varit i Piteå på äventyrsbadet. Ungarna har längtat så efter att få åka dit. Jag tog med mig en bra bok och kurade ner mig i en av solstolarna där inne, efter att ha åkt en runda i vattenrutschbanorna och suttit i bubbelpoolen en stund. Glädjen hos barnen går inte att ta miste på vid sådana här tillfällen. Roligt.

Väl hemma så hade två av våra senaste familjemedlemmar anlänt: Ulla och Adolf. Bild på dem ser ni nedan.

I morgon ska vi släppa ihop dem med fåren. Hoppas det går bra!

I kväll har jag suttit med lite pappersarbete. Har ansökt om kompetensutvecklingsbidrag från länsstyrelsen och lagt ut lite krokar om att få göra studiebesök på en del gårdar i Norr- och Västerbotten. Vi får se vad detta leder till... Håll tummarna för positivt besked!

Take care, live life - be happy!

Vinprovning och Grönt kort

Idag hade jag tre timmars underbar tid på jobbet. Speciellt för dagen var vinprovning, tillsammans med grillat kött och fetaostsallad. Mycket lärorikt och intressant! Mest fascinerad blev jag över ett rosévin som smakade Blah när man smuttade på det, men tillsammans med måltiden så fungerade det alldeles utmärkt!

Ett annat friskt vitt vin var jättegott att smutta på, men smakade folie och jordmetaller tillsammans med mat. Tänk så fel det kan bli...

Jag och Paula avlade en stadsresa på eftermiddagen. Vitrockar för min del och ännu ett försök för Paula med det Gröna kortet. Idag klarade hon det och var väldigt stolt och glad, när jag hämtade upp henne innan hemfärd. Bra jobbat! :-)

Paula har börjat rida Nypon lite smått. De strålar ikapp och det märks att de båda har saknat deras träningsrundor. Tapper springer med, men har börjat förstå att det inte lönar sig att försöka springa runt med morsan. Bättre vänta och kolla lite... ;-)


De korta stunder vi tränar honom med att stå uppbunden, fungerar också riktigt bra nu. Nypon verkar bara tycka att det är skönt att någon är "barnvakt" en stund, så att hon får vara ifred lite...

Ta hand om varandra!
P o K / Vekå

Reducerat familjemedlemsantal

I morgon åker nr. 6 på sin efterlängtade semestertripp till Stockholm. Det är med blandade känslor jag skickar iväg nr. 6. Borta nästan en hel vecka... Tänker glada tankar att allt kommer att gå bra, samtidigt som orostankar ständigt gör sig påminda i mitt inre.

Frihet under ansvar. Har gjort mitt bästa för att ge nr. 6 bra förutsättningar för denna resa. Hoppas upplevelsen blir lycklig, givande, spännande och stärkande!

Nästa vecka skickar jag Paula till hennes pappa i Borås. Hon blir borta flera veckor... Paula ser verkligen fram emot det och jag glädjs med henne. Hoppas hennes positiva förväntningar går i uppfyllelse. Tomt kommer det att bli. Tomt som attans...

Malin är nästan mest frustrerad över att Paula ska vara borta så länge. Blir varm i hela kroppen när Malin på ett sådant genuint sätt, uttrycker den saknad hon kommer att uppleva efter sin storasyster.

Idag hade Paula en annan "fjortis"-kompis hemma på besök. De var så otroligt snälla med Malin och lät henne vara med nästan hela tiden. Både i Monopol-spelandet och i fnissandet.

Nr. 6 hade åxo en kompis här idag. Jag drog in dessa vänner i göromålen som skulle utföras idag och jonglerade lite grönsaker till dem, så att de skulle slänga ihop en sallad. Att laga mat tillsammans är så otroligt roligt. Det ger en bra gemenskap, samtidigt som man gör något kreativt och får lära sig något.

När en blivande femtonåring inte ens vet hur man skalar/skivar en lök, då kanske man borde ifrågasätta sin roll som vuxen förebild till sina barn... Eller är jag för hård då?

Jag anser att man kan inviga barnen väldigt tidigt, i kökets och det övriga hushållets sysslor. Det skapar bara en större förståelse, ett bättre ansvarstagande, samt det kanske t o m skapar ett intresse för att lära sig mer, om man villigt släpper in dem i hushållssysslorna. Laga mat kan vara jätteroligt! Städa oxå! Och sätta om blommor och vika tvätt. Allt handlar om ens inställning till det hela.

Oj, klockan är redan halv tolv! Och jag som hade så mycket att "babbla" om idag. Får väl bli en annan gång då. :-)

Take care, live life - be happy!

Ruvar på förväntningar

Klockan 21 ska barnens mobiler "gå i säng" i en låda i köket. Vilket ramaskri det blev när detta infördes vid vårt förra familjeråd. Av reaktionerna som kom från barnen, så är jag övertygad om att beslutet kring detta var bra.

Inga mer nattliga sms som stör deras nattsömn. Inga mer svårigheter att somna pga uteblivna svar o dyl. Att vara kontaktbar dygnet runt är inte naturligt eller hälsosamt. Det kan det inte vara!

Teckningar med "övergivna" och ledsna mobiler har dykt upp, allehanda ursäkter och undanflykter har vi fått höra, och jag kan inte göra annat än fascineras över uppfinningsrikedomen ungarna besitter.

Förhoppningsvis så inser de själva efter en tid, att det är skönt att vara okontaktbar ibland. Åtminstone sena kvällar och nattetid!

Vårt "nya" (eller nygamla rättare sagt) vardagsrum är nu invigt. Kontoret är färdigflyttat och köket har återfått sitt ursprung, med mer utrymme för kocken vid köksdelen (gillas helskarpt!)

Satte mina äldsta tonåringar i arbete hela förmiddagen med att bära, putsa och flytta grejer. De är verkligen otroligt duktiga, när de väl lägger manken till... :-)

Vår höna Thilda ligger nu och ruvar på fyra ägg. Vi hoppas nu på tillökningen även på den fronten. Måste googla mig till lite kunskap om hur det fungerar med dessa fjäderfän. Känner att jag kan alldeles för lite om hönor! Mer kunskap hitåt! :-)

Glad och blöt kille på vägen mellan Norrby och Storliden. Red rundningen efter skoterleden från Tallheden - Norrby. Underbart vackert!

Har pysslat och stökat med våra omstruktureringar i hemmet precis hela dagen. Tvätt, matlagning och handling har oxå hunnits med. I kväll avslutade jag dagen med en skön, lång, men något blöt (det regnar ute) ridtur med min Farmarpojke. Han var så otroligt fin, och uppskattade vår sena skogstur minst lika mycket som hans matte.

Nu äntligen kom min äldsta fotbollstös hem efter kvällen match i Skellefteå. Nu kan man gå i säng och sova.

Take care, live life - be happy!

SE varandra!

Äntligen! Paula är färdigflyttad. Malins rum i ordning. Garderober ok och vi har fått vårt gamla sovrum åter. Oj, så skönt..!

Nu är det bara vardagsrummet som ska tillbakas på sitt "gamla" ställe och köket kvar. Fixar jag nog i morgon. (Om jag får någon bärhjälp..?)

Maken är nästan klar med vårbruket = underbart! Han får fin hjälp av f.d. "duktige grannen". Vi saknar dem verkligen...

Galopptränade FP en bra runda idag. Underbart skönt att skingra tankar bakom hästen. Känslan som fyller en, när lukten av varm, svettig häst blandas med skogens dofter och ljudet från dess invånare är obeskrivbar. Den känslan gör mig upprymd. Ger mig kraft. Gör mig glad. Och ödmjuk. Tacksam...

Nr. 6 gillar att följa med mig ut i vagnen. Jag passar på att lära ut namnen på de blommor vi ser, hur granskott ser ut, vilka djurspår vi ser. Vi samtalar o fantiserar om vad molnen liknar för figurer. Ganska kul faktiskt. Tiden bara springer iväg och vi har verkligen trevligt...

Våra underbara sommargrannar har anlänt. Det betyder att sommaren HAR börjat! :-) Erik och Eva är liksom ett kvitto på det! :-) Ungarna är stormförtjusta över deras ankomst. Idag tog de Tapper på en promenad upp till deras hus, för att visa dem vårt lilla underverk.

Malin och Paula med snäll Tapper.

Snälla mor och far ställde upp som chaufförer till Innervik i eftermiddag på Malins fotbollsmatch. De fick vinna med 1-0. Malin stod målvakt en halvlek och kom hem med ett skrapsår i tinningen samt en rejäl svullnad. Tydligen hade en fotbollssko gett henne en stämpel där. "Men jag höll nollan och bytte inte trots smällen...!"

Vad säger man..? Bra..? Hade hon velat byta kanske? Kände hon sig pressad/manad att fortsätta stå, trots sin skada? Tordes hon inte säga ifrån? Eller är hon bara så envis..?

Jag får ibland höra historier om hur barn, som är otroligt duktiga inom "sin" sport, som inte vill fortsätta spela längre. De kan vara nyckelspelare i laget, otroligt duktiga, men de säger ändå att de inte vill längre... Likadant kan man få höra från barn i individuella sporter (som det har gått jättebra för) som också vill sluta.

Vi vuxna måste ta detta på allvar och ifrågasätta vad det är som gör att barnen känner på detta sätt! Kan det vara att de lider av prestationsångest? Är det en revolt mot föräldrar/andra vuxna, bara för att testa gränser? Eller är det något annat...?

Jag tror. Nej jag VET, att det viktigaste är att se individen. Inte prestationen. Om ett barn börjar tro att det endast blir bekräftat genom sina handlingar/prestationer och inte för den dom är, så är det fara å färde...

Mitt råd: Hitta glädjen. Skit i placeringar. Skratta. Busa. Stärk ungarnas självkänsla. Få dem att tro på sin egna kapacitet. Sen kommer underverken. Som ett brev på posten. Jag lovar...

Take care, live life - be happy!

Sommarlov

Skolavslutning. Sommarlov. Jättefint väder. Glada barn. = underbart!

Behövde inte jobba idag. Det kändes skönt att få följa ungarna i lugn och ro på deras avslutning i kyrkan. Tidigt i morse steg de upp för att fixa, sminka och göra sig i ordning för dagen. Tror bestämt det var mycket pirr i kroppen idag... ;-)

På bilden nedan ser ni Paula med några av hennes bästisar. Goa och glada tjejer. (Paula tvåa från vänster)

Tog tillfället i akt med att jobba bort en massa här hemma idag. Har hunnit med en hel del. Skööönt! Känns som om man snart börjar va ikapp. Snart...

Flytten för Paula ut till stugan tar tid. Den skapar merarbete eftersom tid och utrymme för "röj" ges. Garderober med dess kläder ska sorteras/slängas/arkiveras. Prylar plockas bort/slängas/sparas och helst skulle allt redan ha varit klart. I går.

Nå väl. Innan helgen är slut SKA det vara klart. Så är det bara...

Tillagade middagen ute idag. Marinerat innanlår från gårdens tjurar, stekt med lök och kulpotatis. Mums! På bilden syns Malin vänta på maten med kompisen Alexander.

Tapper gör verkligen skäl för sitt namn. Otroligt vad han har hunnit lära sig mycket redan. Emil är en ofantligt snäll busfarbror och på bilden nedan syns det att Tapper passerat Emil i höjd. :-)

Nästa helg så får vi veta ifall Kavatina blivit dräktig. Hoppas verkligen. Om inte så får vi väl betäcka igen. :-)

Take care, live life - be happy!

Sightseeing i norrlands inland

Idag har jag varit på en riktig sightseeing-runda. Åkte tidigt iväg med bil och släp mot Storuman för att hämta hö. Ingen trafik i Norrlands inland en tidig söndag-morgon. Underbart. Strosade efter dessa fina vägar och kunde i lugn och ro beskåda de välfyllda vattendragen, som kontinuerligt fylls på med smältvatten norrifrån.

Björklöven har bara hunnit bli musöron i Storuman-trakten. Vilken skillnad om man jämför med kustremsan! I Pauträsk hittade jag en LRF-bekant som tipsat mig om höet. 113 balar, intressanta samtal och flera kaffekoppar senare, var jag före lunch på väg hem. Körde en annan väg tillbaka och fick verkligen se en hel del på min trevliga hö-runda idag.

Höet var dessutom fint, dammfritt och luktade gott! :-) = lyckad förmiddag!

Paula provar hennes hemmagjorda föltäcke på lille Tapper. :-)

Plåstrade om Emils sår sen jag kom hem. Hans dust med Kavatina satte sina spår. Halt och svullen är han. Hoppas hon klarade sig bättre...

Tog fram arbetsledar-Vekå på eftermiddagen och satte hela barnaskaran i olika sysslor på gården. En av dessa har en stor förmåga att smita undan när det vankas "samarbete" eller "saker-som-ska-göras-som-inte-jag-har-bestämt".

Jag trodde nästan att vi snart borde ha gått igenom hela registret med undanflykter och allehanda förklaringar till varför denne inte behöver hjälpa till. Men uppfinningsrikedomen verkar det inte vara något fel på. Fascinerande... ;-)

Tyvärr så hjälper ju inte detta mot mig när jag lägger den sidan till. Jag kan ju liksom va lite envis... Att försöka förhandla med mig i ett sådant läget är ganska lönlöst... Jag tror det är just insikten av detta, som gör uppgivenheten och "förlusten" så stor, när jag inte ger mig. Rationella, konsekventa, oövertaliga Vekå finns där. Ibland lite mer och ibland lite mindre.

Avslutningstur med mina duktiga ridelever i kväll. Uteritt. Alltid lika spännande! Jag tycker det är fantastiskt när man får vara med och forma dessa unga i deras syn på våra underbara hästar. Som idrottsledare har man en sådan stor möjlighet till att påverka ungdomarna i den riktning man vill.

Säkerhet, omsorg och omtanke om varandra och hästen, samt glädjen, är mina ledstjärnor i kontakten med Hästen. Jag vill förmedla hur mycket man som människa kan påverka sin häst bara genom små, små medel. Kroppshållnigen, andningen, rösten och eftergiften.

Med åren så har jag märkt att de ridelever som slutar gör det ofta (inte alltid) pga att de forcerats fram i sin ridutbildning för snabbt. Rädslan har då tagit över och barnens självkänsla bryts ner, istället för byggs upp. Att få barnen att inse att de faktiskt har möjlighet att påverka flera hundra kilo levande djur under sig, i den riktning som de vill att den ska gå på ridbanan, gör dem lite hänförda. De har liksom aldrig tänkt på det, på DET sättet....

Ptrooo. Hästen stannar juh. Fantastiskt!

När grunden väl är befäst. När våra unga ryttare får uppleva känslan av att hästen svänger dit jag vill eftersom jag ber den, hästen stannar för att jag säger det och den byter gångart på mina kommandon, DÅ kan vi börja jobba på riktigt.

Precis som med osäkra, lite oroliga och spända djur, som inte kan ta åt sig kunskap och det man så gärna vill lära dem, så fungerar våra barn på samma sätt. Ge dem tid att känna sig trygga i sadeln. Låt förtroendet byggas upp, både till djuret, ridläraren och hela situationen som sådan, innan svårighetsgraden ökas. Då kommer de positiva resultaten sen, som på ett löpande band. Jag lovar...

Take care, live life - be happy!

Vilken show!

Taggad "Kescha" på väg att framföra sin Tic Toc. :-)

Malin brukar kunna överraska. Både i ord och handling. Mest i ord, för hon pratar ganska mycket och ofta, men idag gjorde hon det i handling. Lilltjejen min är så modig och ambitiös. Lämnar inget åt slumpen. Tänker på detaljer och gör alltid sitt bästa. Alltid...

Detta gav henne en andraplats i årets upplaga av Småstjärnorna i Mini-Globen i Risliden. Vinnarna, som ni ser nedan (Malin står längst till vänster i bild) var outstanding med låten Stay The Night/ Alcazar. Många andra var oxå jätteduktiga, men juryn föll för Malins attityd, scennärvaro och noggrannhet i mimik och uttryck. Skoj! Glädjs med henne i massor!

Innehållsrika dagar

Klockan är 22. Sitter och funderar över dagen som gått och konstaterar att det jag gjorde i förmiddags kändes som igår. Det måste väl betyda att denna dag har upplevts lång och att det har hänt en hel del, eller?

På morgonen måste vi numera ta Tapper i grimma. Han är så busig och går sina egna vägar. Långt ifrån oroliga mamman. Nu lägger vi tiden, till och från hagen, till att lära sig att ledas och uppföra sig "vid hand". I hagen de första femton minuterna på morgonen, är hans fyra hovar mer uppe i luften än på marken. Vad månne bliva av denna buse..? ;-)

I kväll tog jag av broddarna från Emils skor. I morgon kommer han att få gå i hagen med Nypon och Tapper. Jag tror dessa grabbar kommer att få roligt ihop. Emil blir nog en suverän busfarbror/storebror.

Arbetet på Bolaget avlöstes med Stadsresa och vitrockar idag. Fixar dessa bilturer så otroligt dåligt. Bilar = sömnmedel för mig. Stillasittande aktiviteter är inget för mig. Då vill jag bara sova...

I eftermiddag skulle jag egentligen ha behövt klona mig. Tre av fyra barn hade föräldramöten. Samtidigt! Maken hemma och jobbar. Vad gör man..? Utöver detta så var det skjutsning av barn som skulle passas ihop i tidsschemat. Genrep. Handla. Databekymmer. Fixa. Planera morgondagen. Hmm....

Dagen har gått ihop. Inget har lämnats åt slumpen. Man klarar så mycket mer än man tror. Vi är fantastiska.

I morgon kommer det är bli snäppet värre. Intressant . Högre krav, större utmaningar. Kommer nog bara att gå bara ännu bättre. Det ska jag se till att det gör! ;-)

Take care, live life - be happy!

Fullträff!

Jo, det blev tredje gången gillt. Idag gick betäckningen superbt bra. Fort gick det, rätt blev det och det kändes säkert. Min snälla make bistod med hjälp att hålla FP, och då gick allt så mycket bättre. Känns skönt, nu vet vi exakt hur vi ska göra! ;-) Visar Kavatina ingen brunst på fredag, så får hon åka hem då. Om tre veckor vet vi om det "tagit".

Åkte idag till Rolfs Blommor just utanför Glommersträsk. Jättefina sommarblommor till ännu finare priser. Måste bara dit igen... Blev så inspirerad av all blomsterprakt, och nu kliar det till max i mina gröna planteringsfingrar.


Här ser ni en ljuvlig bild på Malin med hennes Emil. Kortet är taget av Eva Alerby från Piteå. Det togs just utanför stallet i Lycksele vid helgens körtävlingar. Älskar lugnet som strålar från de båda. Omsorgen och omtanken för sin ponny i Malins uttryck, samt förtroendet från Emil. Mycket fin bild.

I morgon blir det Bolaget på fm. Vitrockar på em. Nr. 5 ska kollas för pollenallergi, hoppas det bara är en vanlig förkylning... Volleybollavslutning för Paula: korvgrillning vid badstranden. Genrep på em för Malin inför lördagens final i Småstjärnorna. Spännande. :-)

Nu sova. Kroppen värker...

P o K / Vekå

Lärorik helg med segersötma

På två dagar händer det mycket i ett föls tillväxt. Lille Tapper är duktigare än någonsin och har blivit både tamare, rundare och ännu modigare. Snabb i benen är han med, och bråkar lite med mor sin emellanåt. ;-)

Kavatina verkar har saknat sin boyfriend i helgen. Nu brunstar hon och visar tydligt intresse för min hingst. I morgon blir det betäckning. Spännande! :-)

Malin och Emil värmer upp inför precisionen.

Helgen var lyckad och lärorik. Malin satte ribban högt, som förste startande i dressyren, med fina 115p. Endast ett ekipage fick bättre poäng än henne under hela helgen, och det var SM-vinnaren Tina med 116p. Ett ynka poäng ifrån...

Själv fick jag 112p, som jag är supernöjd med. Det gav mig en andraplacering i dressyren, endast ett poäng efter tvåan.

I precisionen var det jäktigt med att först hinna grooma åt Malin (som körde superbra) och sen hinna göra i ordning FP. Kort framkörning och taggad pålle gjorde det lite svårare för mig. I andra porten krånglade FP och ville gå en egen väg, men jag lyckades reda ut det hela utan att riva några bollar.

Efter port tre sa min inhoppade groom att jag hade kört fel. Jag fattade ingenting... Tydligen hade jag kört genom porten som stod bredvid istället. Åt fel håll dessutom... Ha ha... Jag märkte ingenting, utan fortsatte bara att köra. Till slut blåste domaren av mig och meddelade att jag var utesluten från precisionen pga fel körd väg. Blah....!


Även solen har fläckar. Även Vekå kan göra fel. Men jag erkänner det inte så gärna... ;-) Lärorikt och omskakande att göra en sådan blunder. :-)

Inför maraton-momentet så tänkte jag först att jag skulle köra väldigt lugnt. Inga placeringar fanns inom räckhåll med tanke på min fadäs i precisionen. Men likväl när jag stod där på starten, och kände min hästs ambition att göra bra ifrån sig, så tänkte jag att: Va tusan, vi kör så det ryker! FP var med på noterna och vi hade skitskoj. Han for precis dit jag styrde i hindrena och gjorde verkligen sitt bästa.

Fort gick det emellanåt och bra flyt hade vi. Hade inga fantasier om någon topplacering, men otroligt nog så vann vi. Fantastiskt! Debut i natuonell lätt klass. Hem fick vi åka med en andraplacering och en förstaplacering. Hade jag inte dabbat mig i precisionen, så hade det säkert gått jättebra totalt med! Intressant läge inför framtiden. :-)

I morgon blir det Bolaget. Måste hinna städa. Huset förfaller. Vill sätta potatisen. De borde egentligen redan ha varit i marken... Betäckning på em. Malin fotbollsmatch. Möte med kommunen. Jaja.... Ny vecka. Ny agenda. :-)

Take care, live life - be happy!

Rätt gissat!

Farmarpojkens första sto har anlänt för betäckning. En jättefin c-ponny vid namn Kavatina. Än så länge har hon inte börjat visa brunst, men jag tror det beror på det ruggiga vädret. Bara värmen kommer tillbaka, så ordnar det sig nog.

Minette Johansson från Harmonins Stuteri kommer att hjälpa oss vid betäckningarna. Det känns tryggt och bra att ha henne som hjälp. Hon har många års erfarenhet och har sett och upplevt det mesta inom hästavelsvärlden.

"Tina" och Farmarpojken pratar mycket med varandra och han är redan superkär... :-)

Har varit i Skellefteå och deklarerat idag. Jordbrukets bokslut såg riktigt bra ut och min egen firmas bokslut blev ungefär som jag väntat mig. Ändringar inom verksamheterna står inför dörren och det ska bli intressant att se utfallet på det nästa år.

Ungarna har operation dagsverke idag. Trots det dåliga vädret, så har de kämpat på bra med alla sysslor jag satt dem i att göra under dagen. Mockat hagar, samlat plast, plockat ris och rensat hos hönorna. I kväll ska de få sin belöning. :-)

Tapper och Nypon mår bara bra. Han blir modigare för var dag som går, och Nypon har tack och lov lugnat ner sig något. I morgon ska jag släppa dem i den större beteshagen. Det torde bli uppskattat.

Har lyckats gissa rätt när det gäller Skötkonungs drömhus. En åttakantig timrad loge. Hur tusan kunde jag komma på det..? Gissade dessutom rätt på vilken sorts lampa kingen har i altantaket: ett gammalt vagnshjul med värmeljuslyktor i. Hur stor är sannorlikheten att jag skulle gissa rätt på detta..? Inte så stor va...? Men jag gjorde det!

Strax ut och köra häst i regnet. Vill bara få upp värmen först... Långkalsongerna har plockats fram igen och igår var både vinterjackan och vinterbyxorna på. Brrr...

Take care, live life - be happy!

Våra unga spegelbilder

Förkylningen har slagit klorna i mig rejält. Näsdropp, nysningar och värk i kroppen. Dumtjurig som jag kan va ibland, vägrar jag se mig besegrad av snuvan. Hade en effektiv dag igår; vårstädade klart i alla blomrabatter, rensade i tvättstugan och hann även med att löshoppa min hingst på ridklubben under dagen.

Löshoppningen var fantastiskt rolig. Farmarpojken vet precis vad den går ut på, så jag klarar det själv nu, utan medhjälpare. Han har verkligen utvecklats mycket i hoppningen. Han taxerar bättre, hoppar klokare och orkar betydligt mer nu. Några skutt över 120 cm tog han lekande lätt. Ju högre hinder, desto finare hoppar han.

Eftermiddagen ägnades åt familjen. Gjorde en fantastiskt god fiskgratäng till middag, som verkligen blev uppskattad. Jag har nu lyckats med, att få alla barnen i huset till att faktiskt inse, att fisk är gott! Det beror bara på hur man tillagar den! Nu låter det i alla fall inte: "Neeej, pust, stånk och stöööön" när jag svarar på frågan om "Vad blire för mat?" och svaret blir "Fisk".

Fotbolls-tränings-skjutsar avlöstes med städning, och kvällen avslutades med familjeråd. Jag är lika fascinerad varje gång, över att ungarna faktiskt ser fram emot dessa familjeråd. Ibland tycker jag att jag är lite väl "tjatig" och upprepande på dessa sammankomster, men tydligen går det hem... Ris- och ros-momentet är en av höjdpunkterna, och barnen lägger stort engagemang vid dessa utmärkelser. :-)

Inget föl än. Behöver jag säga någe mer..?

Vill avsluta med några rader om vikten av att ha konsekventa och tydliga regler och ramar för våra barn. Jag får ofta uppleva barn, som vuxit upp i hem bland "trötta" föräldrar, där det dåliga samvetet över bristande tid, ork och engagemang för sina barn, har resulterat i en typ av "fri" uppfostran, där prylar och pengar har fungerat som substitut för känslor.

Dessa barn växer ofta upp med en stor förtroendebrist och respektlöshet gentemot vuxna. (och nadra med för den delen) Självbevarelsedriften och överlevnadsinstinkten gör ungarna till självcentrerade och egotrippade. Dryg, respektlös, självisk, ouppfostad, omsorgslös och uppkäftig, är benämningar dessa barn ofta får.

Vems fel är det, att det blir så här? Är det barnens? NEJ. Det är vi vuxnas! Framför allt föräldrarnas "fel".

Barn har naturligtvis sina personligheter, som ibland kan vara lite "speciella", men det är ingen ursäkt för deras respektlösa beteende. Har barnet någon diagnos t.e.x. Asbergers eller dylikt, så är det naturligtvis annorlunda. Men barnen är våra spegelbilder. De gör som vi gör!

Nu skaffar jag mig säkerligen en massa ovänner med dessa uttalanden... Men när föräldrar säger att deras barn är "omöjliga" och inte går att slita från datorn, eller går att få till att städa sitt rum, eller hjälpa till i hemmet, så är det inte barnet det är fel på. Uppenbarligen är barnet smartare än den vuxne, eftersom denne "gett upp".

1-0 till påbyggandet av förtroendebristen och respektlösheten, 0-1 till ansvarstagandet, ödmjukheten och den emotionella kompetensen...

Take care, live life - be happy!

Nytt hem åt Bernard o Co

Lördag den 21:a maj, önskar jag att jag va högstadieelev igen. Paulas grupp ska uppträda på fritidsgården och jag vill se!!! Visst blev deras poster häftig!? :-)

Här är en annan häftig bild. Nypons mage börjar få enorma proportioner. Det ser ju inte klokt ut...! ;-) Föl i natt? 80% av alla fölningar sker visst på natten, så vi får väl se...

Här håller duktige grannen på att bygga ett hönshus åt oss. Oj vilka glada hönor vi kommer att få. Det kommer att bli intressant att se, vad Foxie kommer att tycka om hönorna, när de kommer ut. Hoppas hon inte skrämmer livet ur dem.

Förkylningen som slagit klorna i vår familj har snart gått laget runt. Jag trodde att jag skulle klara mig, men i kväll har jag rejält ont i halsen och känner mig inte pigg. Typiskt!

Ta hand om varandra! :-)