Lärorik helg med segersötma

På två dagar händer det mycket i ett föls tillväxt. Lille Tapper är duktigare än någonsin och har blivit både tamare, rundare och ännu modigare. Snabb i benen är han med, och bråkar lite med mor sin emellanåt. ;-)

Kavatina verkar har saknat sin boyfriend i helgen. Nu brunstar hon och visar tydligt intresse för min hingst. I morgon blir det betäckning. Spännande! :-)

Malin och Emil värmer upp inför precisionen.

Helgen var lyckad och lärorik. Malin satte ribban högt, som förste startande i dressyren, med fina 115p. Endast ett ekipage fick bättre poäng än henne under hela helgen, och det var SM-vinnaren Tina med 116p. Ett ynka poäng ifrån...

Själv fick jag 112p, som jag är supernöjd med. Det gav mig en andraplacering i dressyren, endast ett poäng efter tvåan.

I precisionen var det jäktigt med att först hinna grooma åt Malin (som körde superbra) och sen hinna göra i ordning FP. Kort framkörning och taggad pålle gjorde det lite svårare för mig. I andra porten krånglade FP och ville gå en egen väg, men jag lyckades reda ut det hela utan att riva några bollar.

Efter port tre sa min inhoppade groom att jag hade kört fel. Jag fattade ingenting... Tydligen hade jag kört genom porten som stod bredvid istället. Åt fel håll dessutom... Ha ha... Jag märkte ingenting, utan fortsatte bara att köra. Till slut blåste domaren av mig och meddelade att jag var utesluten från precisionen pga fel körd väg. Blah....!


Även solen har fläckar. Även Vekå kan göra fel. Men jag erkänner det inte så gärna... ;-) Lärorikt och omskakande att göra en sådan blunder. :-)

Inför maraton-momentet så tänkte jag först att jag skulle köra väldigt lugnt. Inga placeringar fanns inom räckhåll med tanke på min fadäs i precisionen. Men likväl när jag stod där på starten, och kände min hästs ambition att göra bra ifrån sig, så tänkte jag att: Va tusan, vi kör så det ryker! FP var med på noterna och vi hade skitskoj. Han for precis dit jag styrde i hindrena och gjorde verkligen sitt bästa.

Fort gick det emellanåt och bra flyt hade vi. Hade inga fantasier om någon topplacering, men otroligt nog så vann vi. Fantastiskt! Debut i natuonell lätt klass. Hem fick vi åka med en andraplacering och en förstaplacering. Hade jag inte dabbat mig i precisionen, så hade det säkert gått jättebra totalt med! Intressant läge inför framtiden. :-)

I morgon blir det Bolaget. Måste hinna städa. Huset förfaller. Vill sätta potatisen. De borde egentligen redan ha varit i marken... Betäckning på em. Malin fotbollsmatch. Möte med kommunen. Jaja.... Ny vecka. Ny agenda. :-)

Take care, live life - be happy!

Wish us luck!

Skellefteå Horse Race aug i fjol. FPs första maraton.

Snart drar vi iväg på körtävling till Lycksele. Malin ska tävla ungdomsklass med lille Emil och jag ska debutera i nationell klass med Farmarpojken. Dukitge grannen fick provåka lite maratonvagn i går kväll, för första gången, och han har lovat att ställa upp på söndag som groom. Tack för det! ;-)

Kavatina har "landat" något och visar mer lugn nu, men fortfarande ingen brunst... Vädret fortsätter ju att vara småkallt och ruggigt, jag tror det är värmen som saknas... Efter helgen kanske det sätter i gång?

Håll tummarna åt oss i helgen. Bye for now!

P o K Vekå.

Långt till maten

Äntligen en solig dag. Har saknat solen! Tapper verkade extra glad i morse även han och sprang långt ifrån mamma Nypon på väg till hagen. Nypon har lugnat ner sig betydligt och nu kommer hon t o m fram till oss i hagen. Tack för det! :-)

Tapper har redan börjat tugga så smått på gräs, hö, mammas grimma eller våra tröjor, och som ni ser så är det långt ner till backen när man har så långa ben...

Fullt upp idag. Finslipning på tävlingsformen. Selar ska putsas, hästar, tvättas, utrustning till folk och fä packas, och matsäckar göras i ordning. Vitrockar i Skellefteå efter lunch idag. Fördelsedagstårta innan middag, Malins vårshow i eftermiddag och fotbollsträning i kväll.

Det verkar som om groomfrågan e löst. Hoppas jag. En helt nyinvigd stackare har tänkt ställa upp. I kväll ska han få provåka för första gången. Han har aldrig ens sett en körtävling, så detta blir hur bra som helst! ;-)

Ha det bäst!

P o K/ Vekå

Rätt gissat!

Farmarpojkens första sto har anlänt för betäckning. En jättefin c-ponny vid namn Kavatina. Än så länge har hon inte börjat visa brunst, men jag tror det beror på det ruggiga vädret. Bara värmen kommer tillbaka, så ordnar det sig nog.

Minette Johansson från Harmonins Stuteri kommer att hjälpa oss vid betäckningarna. Det känns tryggt och bra att ha henne som hjälp. Hon har många års erfarenhet och har sett och upplevt det mesta inom hästavelsvärlden.

"Tina" och Farmarpojken pratar mycket med varandra och han är redan superkär... :-)

Har varit i Skellefteå och deklarerat idag. Jordbrukets bokslut såg riktigt bra ut och min egen firmas bokslut blev ungefär som jag väntat mig. Ändringar inom verksamheterna står inför dörren och det ska bli intressant att se utfallet på det nästa år.

Ungarna har operation dagsverke idag. Trots det dåliga vädret, så har de kämpat på bra med alla sysslor jag satt dem i att göra under dagen. Mockat hagar, samlat plast, plockat ris och rensat hos hönorna. I kväll ska de få sin belöning. :-)

Tapper och Nypon mår bara bra. Han blir modigare för var dag som går, och Nypon har tack och lov lugnat ner sig något. I morgon ska jag släppa dem i den större beteshagen. Det torde bli uppskattat.

Har lyckats gissa rätt när det gäller Skötkonungs drömhus. En åttakantig timrad loge. Hur tusan kunde jag komma på det..? Gissade dessutom rätt på vilken sorts lampa kingen har i altantaket: ett gammalt vagnshjul med värmeljuslyktor i. Hur stor är sannorlikheten att jag skulle gissa rätt på detta..? Inte så stor va...? Men jag gjorde det!

Strax ut och köra häst i regnet. Vill bara få upp värmen först... Långkalsongerna har plockats fram igen och igår var både vinterjackan och vinterbyxorna på. Brrr...

Take care, live life - be happy!

Hoppa hage

Järnspettet -min kompis... :-)

Jag har byggt tre hagar de senaste två dagarna. Sommaren kommer med stormsteg och allt känns gå i en rasande fart nu. Vårbruket är i gång. Maken har fullt upp med allt som hör till det, ungarna tränar och har matcher, och idag kom första stoet som ska betäckas med Farmarpojken.

Vårfest, födelsedagskalas och förberedelser inför kommande helgs körtävling, ska också in i veckans schema. Och jag har fortfarande ingen groom på körtävlingen.... Deklaration på onsdag på LRF Konsult och Vitrockar på torsdag. Heldag på Bolaget i morgon.

Denna vecka blir tuff...

Bäst jag går i säng nu och försöker sova. Förkylningen vill inte riktigt ge sig. Hade jobbiga febertoppar i natt. I morrn e allt bra. Visst..?! ;-)

Take care, live life - be happy!

Film från Hippologum - hopptävling

Film från fredagens hopptävling i Umeå. :-)

Utforskar gården - film på Tapper

Tapper blir modigare och modigare... :-) Visst e han fin????!!!

Bitch

Kombinationen av förkylning, vakandet över Nypon och på tok för mycket att göra, har tärt på mitt energiförråd. Varningslamporna har blinkat rött länge och jag vill sova, sova, sova...

Jag brukar vara duktig på att se de små ljusglimtarna i vardagen, glädjas åt det lilla och vara ödmjukt tacksam. Men den uppgiften är svårare när man är trött. Mer än trött...

Arbetstimmarna på Bolaget idag, var som vanligt en höjdpunkt. Det gick superbra, och det känns nästan som om jag aldrig varit därifrån. :-) Inte ofta man upplever sin arbetsplats som ett semesterställe. Men så känns det verkligen...

Eftermiddagen var däremot i tuffaste laget. Har ställts inför känslomässiga utmaningar av de svåraste och tuffaste slag jag varit med om på länge, och jag var INTE rätt person att bråka med idag...

En av de värsta synderna jag vet är lättja och nonchalans. Lathet och ovilja att se möjligheter, tänder mig på alla cylindrar. Orden: "Ge Upp!" finns inte så gärna med i min ordlista. Att nöja sig med en trea på betygskalan 1-5 finns inte heller med i mitt tankesätt. Jag siktar alltid mot femman!!! Och har svårt att acceptera, att inte andra gör det oxå, utan en mycket bra förklaring till varför man nöjer sig med den medelmåttiga trean.

I eftermiddag har jag uttalat några av de mest svidande sanningar en människa i min närhet fått utstå. Jag gjorde det på ett sakligt, konkret sätt utan att höja rösten en endaste gång. Men jag lovar att mitt kroppspråk sa så pass att inga höga röster behövdes...

Efter denna dialog, för det var faktiskt en dialog (inte en utskällning/predikan), så hade jag lite dåligt samvete. Kanske jag tog i lite för mycket...?

Svaret kom i kväll. Det hade jag INTE gjort. Den där jävlar-anamma-attityden jag saknat tidigare fanns där nu åter. Viljan och framtidstron glimtade även till. Braaaa. :-)

Jag må vara en elak bitch ibland, som inte låter saker och ting passera utan att utredas, åtgärdas och analyseras, men det ger då f-n resultat!!

Samarbeta. Kommunicera. Två fundamentala verb som lägger grunden för gynnsamma relationer. Lägg till mål- och resultatinriktning, flexibilitet, ödmjukhet och glädje, och du får ett vinnande team!

En dag. Någon gång i framtiden. Spelar inte så stor roll när, men förhoppningsvis inom de närmsta femton åren. Så hoppas jag, att jag får utdelning för mina långsiktiga livsinvesteringar. De "frön" som jag sått under min livstid, och de "plantor" som växt upp och som jag ömt fått vårda, kanske tackar mig en dag..?

Take care, live life - be happy!

Resultat och ute-premiär

Här är Tapper ute för första gången. Nypon har tack och lov börjat lugna ner sig och tillåter mer och mer vår samvaro med lille Tapper. I eftermiddag ska vi släppa dem i hage en stund. :-)

Hopptävlingen i går gick jättebra. Felfri första runda på 90 cm, vilket resulterade i en fin rosett. Andra rundan på 100 cm var svårare med kombinationer och lite svårare linjer. FP har aldrig tidigare gått en bana på 100 cm, men slutförde hela banan ändå med lite korrigeringar efter två tvekningar.
Kom hem supernöjd vid elva i går kväll. Hemresan var spännande för titta här hur våra vägar svämmar över av allt tövatten....

Nu duscha och sen i väg på världens bästa arbetsplats: Systembolaget! :-)

Ta hand om varandra!

Film från fölningen

Redan här på filmen syns det hur Nypon knyter an till sin lille prins. Hon har detta dygn varit otroligt överbeskyddande, nästan lite väl mycket, och gjort allt för att hålla oss borta från den lille.

Vi förstod redan tidigare att hon nog skulle bli en bra mamma, men hon är mer än så!!! :-) Hoppas bara att humöret mot oss människor förbättras något.

Nu ska jag strax försöka sova lite. På natten. Som man SKA göra. Har knte sovit på över ett dygn, går som en zombie, snörvlar och hostar och behöver verkligen vila...

I morgon blir det tävling i Umeå. Kul. Träningen gick bra för Sofia och FP idag, så det ska verkligen bli spännande att se hur det går i morgon!

Nu persedelvård, natta djuren - sen sömn!

Take care, live life - be happy!

Välkommen!

En liten "Tapper" är född. Nypons hingstföl föddes utan komplikationer vid 02 i natt. Efter en timme stod han upp och tog sina första stapplande steg, och efter tre långa timmar fick vi äntligen höra det sörplande ljudet, från när han hittat Nypons spenar.

Nypon var en otroligt duktig mamma. Hon tvättade, slickade och hummade kring sin bebis med en gång. Hon är väldigt beskyddande och visar tydligt sin ovilja mot, när vi vill va i närheten av Tapper. Veterinären säger att detta beteende brukar lugna ner sig efter någon dag, och det hoppas vi verkligen...

Tapper har dessutom bajsat, så nu vet vi att det funkar. Nu borde vi förhoppningsvis kunna andas ut och njuta av den lille. (Och jag kanske får sova...?)

Filmade hela förloppet. Eventuellt kommer filmen ut här senare. Här har ni en bild i alla fall. Fux, tre vita strumpor och en bläs. Jättesöt kille, vår lille Tapper.

Vaxproppar

Nu är det rejäla vaxproppar ytterst på spenorna på Nypon. Enligt alla så ska det betyda fölning inom 24-48 timmar. Tror verkligen att det blir i natt. Nu har jag sagt så länge, men i natt måste det bara bli...

Typiskt nog så har förkylningen gjort mig totalt däckad i dag. Jag har gjort mitt bästa för att verkligen vila och kurera mig. Jag har inte tid med att vara sjuk!!! Över 39 i feber, huvudvärk och en fruktansvärd värk i kroppen. Usch och fy!

Har gett mig tusan på att fixa mina inplanerade sysslor de kommande dagarna i alla fall. I morgon blir det Ersmark med farmarpojken på förmiddagen. Sofia ska finslipa lite hoppning inför fredagens hopptävling i Umeå. Vitrockar efter lunch i Skellefteå i morgon och sen hem.

Hopptävlingen på fredag har visst ett stort startfält. Det ska bli jätteintressant att se hur min vacker-pojke fixar detta.

Duktige grannen har snart byggt klart hönshuset. Det kommer att bli superfint! Längtar efter att få släppa dit hönorna.

Nu ska jag bädda ner mig i min sköna fotölj framför övervakningsbilden på Nypon. Ha det bäst!
P o K / Vekå

Våra unga spegelbilder

Förkylningen har slagit klorna i mig rejält. Näsdropp, nysningar och värk i kroppen. Dumtjurig som jag kan va ibland, vägrar jag se mig besegrad av snuvan. Hade en effektiv dag igår; vårstädade klart i alla blomrabatter, rensade i tvättstugan och hann även med att löshoppa min hingst på ridklubben under dagen.

Löshoppningen var fantastiskt rolig. Farmarpojken vet precis vad den går ut på, så jag klarar det själv nu, utan medhjälpare. Han har verkligen utvecklats mycket i hoppningen. Han taxerar bättre, hoppar klokare och orkar betydligt mer nu. Några skutt över 120 cm tog han lekande lätt. Ju högre hinder, desto finare hoppar han.

Eftermiddagen ägnades åt familjen. Gjorde en fantastiskt god fiskgratäng till middag, som verkligen blev uppskattad. Jag har nu lyckats med, att få alla barnen i huset till att faktiskt inse, att fisk är gott! Det beror bara på hur man tillagar den! Nu låter det i alla fall inte: "Neeej, pust, stånk och stöööön" när jag svarar på frågan om "Vad blire för mat?" och svaret blir "Fisk".

Fotbolls-tränings-skjutsar avlöstes med städning, och kvällen avslutades med familjeråd. Jag är lika fascinerad varje gång, över att ungarna faktiskt ser fram emot dessa familjeråd. Ibland tycker jag att jag är lite väl "tjatig" och upprepande på dessa sammankomster, men tydligen går det hem... Ris- och ros-momentet är en av höjdpunkterna, och barnen lägger stort engagemang vid dessa utmärkelser. :-)

Inget föl än. Behöver jag säga någe mer..?

Vill avsluta med några rader om vikten av att ha konsekventa och tydliga regler och ramar för våra barn. Jag får ofta uppleva barn, som vuxit upp i hem bland "trötta" föräldrar, där det dåliga samvetet över bristande tid, ork och engagemang för sina barn, har resulterat i en typ av "fri" uppfostran, där prylar och pengar har fungerat som substitut för känslor.

Dessa barn växer ofta upp med en stor förtroendebrist och respektlöshet gentemot vuxna. (och nadra med för den delen) Självbevarelsedriften och överlevnadsinstinkten gör ungarna till självcentrerade och egotrippade. Dryg, respektlös, självisk, ouppfostad, omsorgslös och uppkäftig, är benämningar dessa barn ofta får.

Vems fel är det, att det blir så här? Är det barnens? NEJ. Det är vi vuxnas! Framför allt föräldrarnas "fel".

Barn har naturligtvis sina personligheter, som ibland kan vara lite "speciella", men det är ingen ursäkt för deras respektlösa beteende. Har barnet någon diagnos t.e.x. Asbergers eller dylikt, så är det naturligtvis annorlunda. Men barnen är våra spegelbilder. De gör som vi gör!

Nu skaffar jag mig säkerligen en massa ovänner med dessa uttalanden... Men när föräldrar säger att deras barn är "omöjliga" och inte går att slita från datorn, eller går att få till att städa sitt rum, eller hjälpa till i hemmet, så är det inte barnet det är fel på. Uppenbarligen är barnet smartare än den vuxne, eftersom denne "gett upp".

1-0 till påbyggandet av förtroendebristen och respektlösheten, 0-1 till ansvarstagandet, ödmjukheten och den emotionella kompetensen...

Take care, live life - be happy!

Nytt hem åt Bernard o Co

Lördag den 21:a maj, önskar jag att jag va högstadieelev igen. Paulas grupp ska uppträda på fritidsgården och jag vill se!!! Visst blev deras poster häftig!? :-)

Här är en annan häftig bild. Nypons mage börjar få enorma proportioner. Det ser ju inte klokt ut...! ;-) Föl i natt? 80% av alla fölningar sker visst på natten, så vi får väl se...

Här håller duktige grannen på att bygga ett hönshus åt oss. Oj vilka glada hönor vi kommer att få. Det kommer att bli intressant att se, vad Foxie kommer att tycka om hönorna, när de kommer ut. Hoppas hon inte skrämmer livet ur dem.

Förkylningen som slagit klorna i vår familj har snart gått laget runt. Jag trodde att jag skulle klara mig, men i kväll har jag rejält ont i halsen och känner mig inte pigg. Typiskt!

Ta hand om varandra! :-)

Nyfikenhet och Jantelagen

I vår familj finns "Husets regler". Nedskrivna på ett papper, med våra underskrifter längst ner, sitter de på en väl synlig plats i köket. Vid nästan varje familjeråd så påminner vi varandra om dessa regler. Vi vuxna behöver också påminnas ibland.

En regel, som är så självklar, som egentligen borde sammanfatta alla de andra reglerna är:

Behandla andra som du själv vill bli behandlad.

Denna utnötta mening, med ett så konkret och "enkelt" budskap, borde vi alla tänka på, lite mer ofta. Jag har lovat mig själv att bli ännu lite bättre på det. Försöka lite mer. Bättre kan jag! Du med, eller hur!?

En av mina nära vänner är extremt präglad av Jantelagen. Detta fenomen, som är så djupt inrotat hos många av oss svenskar, skapar osynliga och omedvetna hinder för vår utveckling. Jag själv har varit sån, och jobbar hårt för att bli av med sådanan tankar. Man behöver inte prestera en massa för att bli uppskattad. Äkta uppskattning handlar inte om det man gör - utan om den man är.

Rastlösa människor, mig själv inräknad, som behöver mycket stimulans och utmaningar för att må bra, hamnar lätt i denna "fälla". Jantelagen... I ett "jantesamhälle" får man inte vara annorlunda, inte sticka ut, inte skämma ut sig, för vad ska folk säga...?

Är man fast i Jante-träsket, så en själv ens största fiende. Problemen blir alltid större än möjligheterna, och världen känns stor och farlig. Min Livsbåt stöter inte på detta träsk. Inte igen. Årorna är nere, seglet är helt, inga hål i skrovet och jag är min egen kapten. :-)

Min vän drömmer om att vara lite mer egensinnig, vill gärna utveckla och testa sina idéer, men törs inte riktigt. För Tänk Om...?

Ibland gör vi fel val i Livet. Saker blir inte som man har tänkt sig. Och...? Jaha, säger jag bara. Move on! Fastna inte i ältandet. Lär av misstagen, utvärdera och analysera vad som blev galet. Gör inte om det, eller förhindra på något sätt, att du hamnar i den situationen igen. Men välj att se på ditt nederlag på ett positivt sätt! Man lär sig alltid något! :-)

Viktigt är också att förlåta sig själv, inte döma sig själv för att man gjort fel. Det är mänskligt. Ingen är perfekt...

Jag brukar ge mina barn denna liknelse när de utövar sina sporter:

Skillnaden mellan en dukitg och en mindre duktig målgörare i fotboll är, att den duktigare skytten ser gluggarna bredvid målvakten, medans den andre ser målvakten.

Se möjligheter istället för hinder!

Idag har nästan ingenting blivit som jag har tänkt det. Motgångar, fysiska åkommor, händelser som krävt mer av mig som person än vad jag för tillfället egentligen orkar med. Men jag finns ju kvar. Jag lever. Jag ler och jag är tacksam. Livet är ändå underbart. Och jag vägrar att dö nyfiken!

Take care, live life - be happy!

Råstyrka och lekplatser

11 månader och två veckor in i havendeskapet.

Här ser ni "Tjockisen". :-) Nöjd, obrydd och cool, står hon på detta viset dagarna igenom.Inget föl. Barghhhh!

Malin med sin jätte-mjukis-tjur och Viktor, grannarnas pojk, eldar träskrot.

Igår blev det utevistelse nästan hela dagen. Temperaturen passerade tjugo grader och shortsen åkte på. Fantastiskt härligt! Jobbade i trädgården nästan hela dagen. Körde häst och pysslade med både det ena och det andra.

Rejäla pålar som förhoppningsvis ska främja "lekplatsen".

Nu är Farmarpojkens betäckningsställe påbörjat. Ska göra en gammel-dags "westernstolpe" där vi håller till med parningsakten. Behöver dock få hem en annan traktor med planeringsskopa, för att justera det sista i marken. Sen ska pålarna kapas och en överliggare fästas dit.

Malin är tack och lov frisk igen. Äntligen. Nu verkar dock förkylningen ha satt klorna i min make. Med en timmersax i högerhanden lyfte han igår upp den ena stocken, lätt som en plätt, upp från backen. Med vinschen på fyrhjulingen så lyckades stocken dras fram genom en av de sista snöhögarna. Det kanske inte var så dumt med en vinsch i alla fall..?

Envis och tjurig som jag är så ville jag naturligtvis göra likadant. Stocken, som var torr och såg så lätt ut i Rogers händer, vägde ju multum! Med båda armar och all min kraft lyckades jag just så pass att rubba den!

Min man är inte lång. Han är heller inte så grov. Men fy så stark han är. Riktigt råstark. Bonna-stark!

Träningsvärken i min kropp gör sig påmind idag efter gårdagens alla aktiviteter. Kroppen känns lite gammal och trögstartad. Lite mer kaffe, stallsysslor och städning. Sen kanske den startar? Idag blir det tunnbrödsbak, styckning och malning av köttet från tjuren, som slaktades för en vecka sedan. Söndag = vilodag? Nej då.

Take care, live life - be happy!

Blixtar och Dunder

Regn, sol, åska och 18 grader varmt.

I två dagar har vi fått uppleva ett rejält åskväder. "Ryssvärmen" har dragit in och vi upplever nu en rejäl vårvärme med tillhörande vårförfall. Vägar strömmar sönder och tjällossningen ställer till det. Vi får uppleva en försmak av sommaren och det känns bra. Mycket bra. Längtar efter att få gå omkring i t-shirt, shorts och Foppatofflor.

Varmt i luften och kallt på backen. Fascinerande att få uppleva denna dimma vid fyra-tiden på eftermiddagen.

Torsdagkväll somnade jag på soffan. Otroligt trött efter den senaste tidens vakande över Nypon. Vaknade med ett ryck och skyndade mig till TVn med övervakningsbilden på. Såg då Nypon ligga inklämd i en väldigt konstig ställning i boxen.

Med hjärtat i halsen sprang jag ut till stallet och konstaterade att "tjockisen" rullat fast sig i boxen. Sjöblöt i svett, efter att ha försökt kämpa sig lös, så lyckades jag till slut hjälpa henne upp på bena. Darrig och flämtande, stod hon på samma ställe i boxen en lång stund. Jag tänkte att nu är det kört. Fölar hon inte i chock nu, så dör hon väl av ansträngningen.

Utmattad, orolig och sargad Nypon...

Men med pyssel, baddning och återhämtning så kom vår "vanliga" Nypon tillbaka. Ännu mindre sömn för oss, och ännu mer oro efter denna incident...

I går kväll gjorde hon likadant. Den här gången sov jag inte. Såg hennes försök att ta sig upp. Men när hon låg i boxen med benen i vädret, och en blick som sa att "Nu ger jag upp", så var jag tvungen att gå dit igen, för att hjälpa henne upp. Denna gång hann hon inte bli så slutkörd och återhämtade sig snabbt, men varför gör hon på detta vise???

Och varför fölar hon inte???

Juvret är mer spänt än någonsin. Varmt och sprängfyllt. Hon är nedsjunken och avslappnad i området kring svansroten och slapp "där bak". Hoppas inte fölet blir FÖR stort...

Idag blir det utevistelse. Mest hela dagen. Vill verkligen inte vara inomhus. Så nu stänger jag ner.

Ha det gött!
P o K/ Vekå

Död bil och sommarlovsentrepenörer.

Blödande bil...

Jag saknar verkligen vår pick-up! Av många anledningar... En anledning blev mycket uppenbar igår kväll, när jag körde på en sten som dragits upp av vägsladden: Jag vill ha en bil med hög markfrigång!

Mitt zick-zackande mellan stenarna hjälpte inte. Pang sa det och hål blev det på oljetråget i bilen. Nu har jag inte bara orsakat miljöförstörelse, jag har dessutom gjort oss utan färdmedel. :-(

Jag vägrar dock erkänna mig som en looser. Kommunens väg. De ansvarar för den. Vägen ska vara i kördugligt skick. Det var den inte i går. De ska få räkningen från bilverkstaden. Jag ska INTE betala den... ICKET!

Min man jobbar idag - igen. På en röd dag. Fick stiga upp tidigt som attans för att följa med och hämta en annan bil. Fotbollsmatch för nr. 5 halv nio. Paula fotboll kl. 14 i Kusfors. Behöver en bil idag! Materiella ting.... allt ordnar sig! :-)

Inget föl. men det är ju inte lördag än. (som Stig sa)

Läste förresten på Norsjö Kommuns hemsida om sommarlovsentrepenörer. Bra initiativ! Blir skoj att höra utvärderingen av det projektet till hösten. Hoppas många nappar på det! Läs mer om projektet HÄR.

Nu mera kaffe och väcka blivande fotbollsproffs. ;-)

Take care, live life - be happy!

Poster-Paula

Hovslagarbesök på förmiddagen. Farmarpojkens hovar växer så det knakar. Sju veckor blir nästan för länge, sista veckan har han varit ganska snubblig. Tur jag har en snäll, duktig och förstående hovslagare. :-)

Stig har nära på 50 års erfarenhet av hästar och skoning. Bad honom ta en titt på Nypon. Han tror att fölet kommer till helgen. Lördag. Han kan få rätt. Vi får se. :-)

Vokalisten i A.P.P.E.L. Paula.

I morse var min äldsta och duktigaste Paula uppe tidigt. Förberedelserna inför fotograferingen av deras rock-bands-poster startade tidigt. 87 bilder blev det visst. Dessa ska nu granskas och en bild ska väljas ut, som ska användas som gruppens affish.

Nästa helg har de en spelning på Fritidsgården här i Norsjö. Tjejerna är i kväll och tränar för fullt inför detta. Spännande. Men mamma får inte komma och se... :-(

Fotbollsmatch i morgon. Två matcher på söndag. Fikaansvar på en av dom. Ridlektioner. Gröna kortet-prov på fredag. Träna. Vår-Städa. Föl? De "lediga" dagarna framöver känns räddade. :-)

Ha det gött!

P o K

Arv eller miljö?

I går hade jag en fantastiskt trevlig dag på jobbet. Jag har konstaterat att jag har världens bästa arbetsplatser: Systembolaget och uppdragstagare åt Norsjö Kommun med möjlighet att jobba hemma.

Jag har verkligen "service" inbyggt i mig. Älskar service-yrket. Kundkontakten är något jag verkligen saknat, under tiden jag varit borta från den. Det upptäckte jag igår. Jag är så tacksam, så otroligt tacksam för det liv jag lever...

Vardagens små vägbulor gör bara tillvaron mer "kryddad". Hur underhållande är en bred raksträcka, utan farthinder, med höga viltstängsel och med bra musik på stereon hela tiden...? Inte mycket va..? Bekväm - ja! Trygg - ja! Men fy så tråkig....

Ibland, när tillvaron känns som mörkast, och hoppet om förbättring känns mer avlägset än nära, så kan känslan av apati och uppgivenhet ta över ens inre. Vad är det hos vissa, som gör att de aldrig låter sig hamna där? Långt där nere i Hopplöshetens Träsk? Är det en medfödd jävlar-anamma-instinkt? Eller är det en inlärd förmåga att vägra ge upp? Är det miljö eller arv? (som de brukar säga på radion) :-)

Jag tror att det är lite av varje.

Jag försöker i alla fall förmedla att vi har alla ett val. Vi väljer själva till stor del hur vi ska må. Visst kan man vara ett offer för orättvis behandling, men..... Det är ändå vi själva, som väljer hur mycket av det som vi har varit med om, som ska få avspegla sig i vår vardag.

För drygt ett år sedan hörde jag en drygt tio-årig kille uttala orden: "Livet är orättvist!" Detta uttalande etsade sig fast hos mig. Ansiktsuttrycket pojken hade, kroppshållningen och tonläget i hans röst, tydde till 100% på att han verkligen menade det.

Vad inger det för hopp om framtiden, hos ett tio-årigt barn, när de är fullt övertygade om att Livet är orättvist...???

Mina egna barn är fullt övertygade om att de kan bli precis vad som helst. Det finns inga begränsningar. De enda begränsningar som finns, är om de slutar tro på sin egen kapacitet.

Min uppgift som förälder, är att se till att denna tro etsar sig fast, djupt i deras inre. De är fantastiska. De kan om de vill. De är värdefulla och de är älskade. Detta ska inga barn behöva tvivla på. Detta är deras rättighet!

Upplever barnen känslan jag beskriver ovan, så ska de aldrig behöva känna sig orättvist behandlade. Då accepterar de inget annat. För de vet vad de har rätt till...

I morse vaknade jag kallsvettig, med känslan i kroppen att jag borde kunna göra mer. Fler behöver min hjälp och jag kan hjälpa. Var ska jag börja? Jag börjar med Bloggen. :-)

Djupa tankar i början på denna dag. Kanske min knasiga sömn den senaste tiden ställer till det i hjärnhalvorna. Jag vet inte. Inget föl änn. Känner mig enformig i detta besked: Inget föl ännu. Ska inte oroa mig. Det kommer när det kommer...

Väntande Paula borstar båsig och tjock Nypon.

Vi slaktade en tjur som gjort illa sig i helgen. Höstens slakt är snart borta ur frysen, så detta blir ett lagomt tillskott. Har konstaterat att denna gång blir det betydligt mera köttfärs. Nog för att våra ungar gillar stek och köttgryta, men köttfärsen går ju att göra så mycket med i matväg.


Ingen mattläggare igår. Han kommer idag i stället. Malin har tagit över Paulas sjukdom och håller sig hemma idag. Ruggit väder ute idag, men jag ser ändå fram emot två turer med liten och stor häst i vagnen. Det ska bli skönt. Kanske känslan av att jag borde kunna göra mer försvinner då...? eller åtminstone dämpas lite...?

Ta hand om varandra!

P o K / Vekå

Vårstädning

Undrar om alla "nybörjare" inom hästaveln upplever samma frusteration inför det första fölet, som jag gör nu..? Inget föl ännu, och jag fattar inte vad som fattas... En vecka över tiden nu. Kan ju inträffa har jag hört. De två senaste dagarna har Nypon intagit ett behagligt lugn. Hon går försiktigt, tar det väldigt lungt, inga hastiga röreslser osv osv. Snart måste det ska ske...

Jag reflekterade idag över att vi inte ens har pratat om namn på den lille än. Jag tror det beror på att vi är vana vid "livets gång" här hemma. Djur föds och dör. Ibland går det bra. Ibland inte... Djurets personlighet vill vi ska återspeglas i dess namn, hur vet man det innan man sett den lille? Tror därför vi avvaktar lite till.

Lammen fick namn ganska snart efter deras födsel. Barnen gav de väldigt passande namn. Tror nog vi finner något bra även med Nypons bäbis. Om nu allt går bra...

I helgen har det blivit en hel del vårstädning. Både ute och inne. Räfsat där solen torkat upp marken på en del ställen, städat altanen, källaren, plockat undan vinterkläder osv osv.

Egentligen förstår jag inte riktigt hur jag lyckas hålla mig vaken. Sover knappt numera om nätterna. Kollar Nypon typ hela tiden. :-) Går väl på nåt rus, eller dylikt..?

I kväll hade jag en underbart trevlig stund som ridlärare. Jag har så gulliga ridelever. Teori brukar aldrig vara ett så uppskattat inslag i ridundervisniongen, men jag har alltid haft full närvaro på mina teorilektioner. I dag kom förklaringen. En av mina elever sa att hennes mamma kommenterat att "Jaha, har ni det där tråkiga idag?" men min elev hade kontrat med att "Nä, det är inte alls tråkigt!" "Ja, då måste Vekå verkligen göra nåt bra..." hade mamman svarat då. :-)

Antagligen hade inte den där mamman några egna positiva upplevelser från sina teorilektioner då hon var yngre. Men jag tycker inte man ska föra över dem till sina barn... Låt ungarna få skaffa sig egna uppfattningar om vad som är tråkigt och inte!

Självklart är mina teorilektioner fantastiskt roliga. För det finns väl inget mer inspirerande och roligt än hästar...?! ;-)

I morgon blir det möten på förmiddagwn, tandläkaren med Malin, jobb på Bolaget på eftermiddagen och sen fotbollskväll med ungarna. Hoppas inte Nypon fölar i natt... Har hon hållt sig så här länge borde hon väl kunna vänta en dag till!?

Take care, live life - be happy!

Snöbad

Inget föl ännu, men det är ju i natt hon ska föla - det hade ju jag gissat. Vi får väl se... :-)

Upplevde en ofantlig rastlöshet i kroppen i går eftermiddag. ADHD-Vekå (har ju haft den benämningen ibland) gjorde sig påmind. Mitt i påbörjat kak-bak så bad jag ungarna packa sina badgrejer och sen åkte vi till Norresträsk.

Otroligt vackert väder på kvällskvisten. Vindstilla, solen sken och fåglarna kvittrade. Ungarna badade glatt i tunnan och roade sig med att svalka av sig i snön emellanåt. Den inplanterade fisken från i fjol har inte vaknat till liv än, men det var ändå rogivande att vara där en stund. Hittade tjäderspår, tjäderbajs, älglortar och en massa andra naturliga spår i omgivningen.

I dag bjuder Moder Natur på underbart vårväder. Solen gassar på bra och jag har bestämt mig för att ut och räfsa där gräsmattan tinat fram och torkat upp närmast huset. Ska fortsätta att "sparka kottar", tänkte sätta ungarna på att samla ihop omkringblåst plast från höbollarna, och jag ska dessutom planera för lunch utomhus idag.

På måndag eftermiddag ska mattläggaren komma hit igen. Lyckades äntligen hota hit honom igen, efter det misslyckade försöket med att få bort luftbubblorna sist. Nu bad han så snällt om ett nytt försök att "vålda" bort dem. Med tanke på att bubblorna dykt upp på ännu fler ställen nu, så tror jag nog att både han och jag vet, att den enda lösningen är att göra om alltihopa.

Tur att sommaren snart är här, och att vi då lättare kan klara oss utan kök och hall ett tag - igen...!

Nu ska jag väcka ungarna. Vackert väder = inte ligga och slöa halva dan!

Ta hand om varandra!

P o K / Vekå

Visionen är tydlig och klar.

Inledde denna fredag med ett mycket givande möte med en projektledare från LRF. Nu bubblar jag av iver och inspiration. Vi har gemensamt gjort en handlingsplan för den närmsta tiden och kommer att träffas efter sommaren, för att utvärdera och revidera den ytterligare.

Planen sträcker sig i sin helhet över tre år, men är bara strukturerad i detalj fram till sommarens slut. Det ska bli intressant att se vilka vändningar den då tar... :-)

Målet och visionen är dock klar. och det känns bra. Att sträva planlöst omkring, utan att veta vart man är på väg, är enligt mig slöseri med tid och väldigt orationellt. Ordning och reda. Nu kör vi!

Inget föl ännu. Bakade hela kvällen igår, medans jag sprang emellan ugnen och tv-monitorn från stallet. Nypon lugn och fin. Samlar kanske kraft..? Jag gissade ju på lördagnatt. Vi får väl se...

Min annars så starka karaktär och självdisciplin har en svaghet. Jag väljer nu att erkänna att den inte kommer att förvinna. Trots mina Tappra försök, så gör den inte det...

Ibland är det ju så, att ju mer man försöker, desto värre blir det. Kanske jag borde låta bli att försöka? Undrar hur det blir då...? hmmm.

Nå väl. Trevlig helg alla glada och goa människor!

Live life, take care - be happy!

Självrespekt hos slitvargarna

I morse möttes jag av dalande snöflingor, som la sig som ett tjockt vitt täcke över Tallheden, när jag skulle ut till djuren för att göra morgonsysslorna. Synen av de översnöade cyklarna kändes väldigt ironisk, och det är precis som om Moder Natur vill göra sig påmind om, var makten ligger...

Vackert är det och nog kommer sommaren. Tids nog så gör den det. Gärna snart!

Fortfarande inget föl. Snart börjar man väl slappna av och slutar upp med att titta lika intensivt på skärmen, med bilden från stallet om nätterna. Och det är väl då det händer. Har plöjt igenom en hel del litteratur i ämnet kring fölning och fölets första levnadstid, och konstaterat att det finns en hel del skräckpropaganda i detta ämne. Det gäller verkligen att inte låta sig skrämmas av allt som skrivs.

Bilder på alla hemska saker, som kan hända med både sto och föl fastnar på ens näthinna, men jag gör mitt bästa för att fokusera på, att det även sägs att "De flesta fölningarna sker helt problemfritt". Och det är väl så man måste tänka, för att inte bli helt tossig av oro! :-)

Tog en lång ridtur i går kväll. Jag ska ärligt säga att det är inte alltid jag ser fram emot dessa. När motivationen inte är på topp (vilket faktiskt inträffar för mig ibland) då måste självdisciplinen fram. Ger jag inte min häst motion för hans skull, så kan jag ge mig själv motion för min skull. (Ridning är ju en jättebra motionsform).

Magmusklerna mina har tagit god tid på sig med att komma tillbaka efter höstens operation och dess biverkningar. Man är inte tjugo år längre och all rehabilitering tar längre tid nu. Det märks...

Jag är otroligt tacksam som lever ett sådant liv, där jag ges möjlighet till "egen tid" för att ta hand om mig själv och mitt mående. Eller egentligen får jag den inte gratis - jag ser till att få den, för jag vet att jag behöver den!

Jag blir jättefrustrerad över att få höra ursäkter från folk som säger sig "inte ha tid" med att träna, eller "inte har möjlighet" till att göra saker på egen hand, för att "det är så mycket hemma nu".

Vi vill alla att våra barn ska erövra självrespekt och en sund självkänsla. Men hur ska de unga kunna lära sig det om de inte sett det hos äldre förebilder?

Respekten för sig själv demonstreras bäst i hemmets vardagliga sysslor. Mjölken ställer inte in sig själv i kylskåpet, kläder plockar inte upp sig själva från golvet och maten finns inte bara på bordet utan att någon serverar den.

Jag ser det som min rättighet att få använda mig av min tid till något annat, än att vara enbart en "funktion" för att serva barnen eller att fungera som en "diskmaskin". Kraven på barnen måste naturligtvis anpassas efter vad de kan förväntas att klara av, men det är absolut vårt ansvar som förälder och som vuxen att se till att barnen lär sig att ta ansvar i det gemensamma hushållet.

Att ständigt förföljas av tunga suckar över slitvargssysslan, och få höra frusterationen över att ständigt måsta "passa upp" och inte få någon egen tid för sig själv, är inte rättvist mot barnen. Barn som får vara med i hushållet erhåller en ökad självkänsla, och växer istället mentalt över att få beröm, och ett "Tack för hjälpen" från en tacksam vuxen.

Det är lätt att blanda samman utveckling av sig själv med utveckling på bekostnad av andra. Många människor vågar inte utvecklas av rädsla för att verka egoistiska. En viss sund egoism har vi alla rätt till.

Visa respekt mot dina nära och kära, men framför allt mot dig själv, genom att skaffa dig "egen tid", gärna med fysisk aktivitet inblandad. Det mår ALLA bättre av. Jag lovar!

Take care, live life - be happy!

I väntans tider

Inget föl ännu. Nypon verkar hur cool som helst. Min kära man gissar att fölningen blir av på fredagnatt. Paula i morgonnatt. Vi får se. Spännande är det iaf. Vi har äntligen lyckats få övervakningskameran till att fungera på ett bra sätt. Min nattsömn är helt klart störd, för man kan ju inte låta bli att ligga och titta på henne via kameran... :-)

I går ringde de upp från min förra arbetsplats, för att meddela att de anmält mig till en kurs i Umeå i början av juni. En en-dags-kurs tack och lov. Efter min förre chefs tragiska bortgång, så har det tagit lite tid att få ordning på personalstrukturen. Nu verkar det klarna, och det vill ha med mig i gänget.

Känns faktiskt skönt att ha något att bara gå till. Och jobba. Slippa planera allt, fixa, ordna och organisera. Det känns skönt. Semester = vara anställd. Inte egen företagare. :-)

Datum för öppen gård är inbokat. Det blir av i mitten av augusti. Ska ha hembakat bröd från vår egen bagarstuga till salu, servering, aktiviteter, ponnyridning m.m. m.m. Ska bli kul.

Paula ligger hemma i feber i dag. Ont i halsen. Stackarn...

Fint väder, så nu blir det snabbstädning och sen UT!

Level red

Gick i säng med huvudvärk i går, vaknade med samma fenomen idag. Usch..! Det kan bara bli bättre. Ska strax ut och se om frisk luft hjälper, för att skingra det onda.

Gjorde en tapper konsekvensanalys igår. Konstaterade att mottot "det är bättre att ha försökt och misslyckats - än att inte ha försökt alls" är helt ok. Något lär man sig alltid.

I veckan är det en hyfsat lugn vecka. Ett utvecklingssamtal, endast ett besök hos vitrockarna, sjukgymnast och företagscoach på fredag. Perfekt vecka för att hinna med lite vårstädning både ute och inne. Hästarna ska ju ha sitt och jag vill va förberedd ut i fingertopparna inför fredagen. Så sysselsättnings-kvoten kommer nog ändå att bli fylld till bredden.

Volleybollträningarna är slut för säsongen. Nu tar fotbollen över till max. Siktet inställt på Piteå Summer Games i början av juli. Tre av de fyra barnen ska dit.

Har egentligen massor jag vill förmedla idag, men orken räcker inte till känner jag. Måste ut.

Ha det gött. Kram.

SM-guld SM-guld SM-guld.......!

Äntligen är dom hemma. Vinnar-tjejerna våra, som gjort en sådan bragd i helgen! Här har ni en bild på gänget. Guldmedaljörerna längst fram och brons-vinnarna längre bak. Tränare till vänster Isa Hjelte ( Paula står bredvid henne) och tränare till höger Liz Lundmark. Det är två tvillingpar i dessa lag. Ser ni dem..? ;-)

Läs mer här om deras bedrift på Norsjö Kommuns hemsida.

Ingen skola idag för min duktiga stortjej. Det första hon gjorde var att ta cykeln och ge järnet mot fårhagen. De nyfödda lammen ville beskådas. Nu sitter hon i hagen hos sin Nypon och matar henne med äpplen. Borta bra - hemma bäst! :-)

Ha det gött!

/ Mvh Vekå

Välkryddat

En socialt öppen människa som jag, är alltid intresserad och nyfiken på andra människor. Tyvärr har jag en dum förmåga att sätta etiketter på folk och lägga in dem i "fack" ganska omgående. Det positiva är dock, att jag samtidigt kan vara väldigt flexibel och snabbt ändra "etiketten" eller "facket" jag stoppat dessa personligheter i. Men jag vill göra det själv, och låter mig inte så gärna styras av andras åsikter.

För en tid sedan träffade jag en jätteintressant personlighet. Hon var som en spegelbild av mig själv. Hon hade ett djup, en innerlighet, en öppenhet och ett "driv" av sällan beskådat slag. Det jag kände igen mig själv mest i, var övertygelsen om att våra tankar styr våra liv. Hon hade samma värdegrunder som mig, när det gäller respekt, ödmjukhet, öppenhet, vikten av att kunna kommunicera och att se varandra. Tala med varandra istället för om varandra...

Vi har lyckats hålla kontakten genom åren. Hörs av då och då via facebook, msn, telefon eller mail. Uppskattar pratstunderna vi har, som ger mig infallsvinklar och och syner på saker som jag har svårt för att se ibland.

För en kort tid sen träffades vi igen. Det hade då gått ganska många år sedan sist. Mötet var inte planerat och så här i efterhand var det nog väldigt bra...

Nästan ingenting av det hon berättat för mig om hennes liv verkade vara sant. Med många mil emellan oss och inga andra gemensamma bekanta, så är det ju svårt att "hålla koll" på om det den andre berättar, är sant eller inte. Varför ska man ens behöva fundera över det...? Man måste väl ändå kunna utgå från att folk talar sanning?

Hon gick sida vid sida med en man, som verkade fruktansvärt dominant. Det hördes och syntes både i hans ord och handlingar. Min "vän" var tydligen tillsammans med en karl, som jag efter ca 1,5 timmes pratstund med dessa tu, snabbt kunde konstatera var en mansgris utan dess like, med ett stort kontrollbehov, och en syn på kvinnor som inte var speciellt vacker...

Och hon som påstått sig ha full koll på sitt liv... Trivdes med sin karl, sina vänner och sitt jobb. Något jobb hade hon inte ens. Vännerna hade försvunnit i samma veva denna mansgris började styra och ställa över henne, och trivseln dem emellan fanns inte överhuvudtaget! Jag såg den då inte.

Efter detta möte har jag inte hört av henne... Jag är besviken över hennes lögner, men samtidgt lite orolig. Kommer hon sig inte därifrån? Är hon ett misshandelsoffer?

Jag har skickat ett mail, men inte fått något svar. Det var ett kort, konkret mail. Utan anklagelser och för mycket frågor. Varför hör hon inte av sig? Är skammen för stor?

Ibland när man ertappas, blir påkommen med en lögn, det kan vara både av mindre och större variant, så säger reaktionen man sänder ut ganska mycket. Ärligast och bäst är att omedelbart erkänna sin "dumhet" och på ett så mänskligt sätt som möjligt, förklara varför man gjorde som man gjorde.

Då brukar förlåtelsen komma ganska snart...

Lär dig livets stora gåta: Älska, glömma och förlåta.

Nu har det gått så pass lång tid, så jag vet inte längre om jag kan förlåta... Eller ens vill. När lögner kommer fram så börjar jag tveklöst att ifrågasätta allt man har upplevt tillsammans. Vad är sant? Och inte?

Den som lever får se.

Take care, live life - be happy!

Snart föl!

191 lag. Så många spelar i Falköping! Norsjö skickade iväg två lag med tjejer som är födda -96 till detta SM. Dessa lag finns med bland de fyra bästa. I Sverige! Helt otroligt! Jag har inte fått slutresultaten än, men det verkar som om ett av Norsjös lag tagit sig till final i alla fall... Fortsättning följer!

De nya lammen verkar må bra. De "gamla" lammen har redan fattat vilka könsroller de har och baggarna rider redan på varandra och stångas. Otroligt vad de utvecklas fort!

I dag kollade jag almanackan ordentligt och insåg att jag räknat helt fel beträffande Nypons beräknade fölning. Hon har gått tiden ut (11 mån) idag!!! Oj. Tur att kameran redan är installerad och boxen sanerad. Nu blir det snart sömnlösa nätter...

Mellan söndagsstädningen så har jag plöjt igenom allehanda litteratur i ämnet, och försöker vara påläst inför det som komma skall. Hoppas allt kommer att gå bra. Och hoppas att Paula hinner komma hem innan fölet kommer!

Nypon verkar cool. Hennes juver har vuxit ytterligare. Men ännu inga vaxproppar eller slapphet "där bak". Än dröjer det nog lite. Tror jag...

Malin har kört Emil helt på egen hand till Sorliden och hämtat med sig Alexander hit hem. Nu busar de för fullt utomhus och har full koll på de små busiga lammen.

I eftermiddag ridlektioner. Hoppning. Malin vill ta med sig Emil och delta. Klart hon ska få det. Emil älskar ju hoppning!

Ha det gött!
P o K/ Vekå

Alla vinner, på ett eller annat sätt.

April är slut nu, men tydligen inte aprilvädret... Lapphandskar stora som min kära makes arbetshandskar faller från himlen idag. I Skellefteå var det i form av regn i förmiddags, men här hemma snöar det.

De senaste dagarnas brottningsmatcher i manegen med min vårystra hingst har gett resultat. I dag på tävlingsbanan visade han upp sig från en bra sida. Snäll och skötsam (bara lite bus...) samarbetsvillig och ambitiös.

Sofia red honom som en gudinna och de strålade i kapp, trots det urusla vädret... I den första klassen 80 cm, så rev de tyvärr ett hinder och väjde för ett annat. Men i den andra klassen 90 cm, så var banan inte lika främmade och de fick en felfri runda.

Omhoppningen inleddes tyvärr med ett nedslag, men han bjöd på fint och hoppade ändå bra. Detta var ju dock bara hans andra hopptävling och hans första för i år, så vi är supernöjda med detta resultat!

Bild på vinnarna i Falköping. Paula längst till vänster.

Paula har också en framgångsrik helg. Tre matcher idag och vinst i alla tre. Bådar gott inför morgondagen... :-) Här på bilden ser ni vinnarna!

Malin har också "vunnit" idag. Blivit stolt extra-mamma till två små underbara lamm. En kille "Oskar" och en tjej "Nellie". Petronella Fårskalle födde mitt på dagen och vi fick uppleva de alldeles nyfödda små liven.

I kväll blir det filmkväll och myspys i soffan. Det ser vi fram emot. Vädret inbjuder till sådana aktiviteter och livet är ju bara för underbart...

Ta hand om varandra!

P o K/ Vekå