En blogg där tankar, handlingar, människor och djur står i centrum
måndag 2 augusti 2010
Effektiv data-tid
Förra veckan var helt sjuk när det gäller mitt pressade schema. Jobbade massor, var slut efter Örebro-resan och kämpade med att tagga inför säsongens sista körtävling, som gick av stapeln på hemmaplan i Skellefteå i helgen.
Malin tävlade Emil och jag med FP. Fredagen började tufft, då jag efter en lång arbetsdag, stressande packning, och lastning av hästar, grejer och ungar, sent på kvällen konstaterade att, vi glömt tältpinnarna till tältet vi skulle sova i!
Att försöka få vettig sömn i bilen är nästan omöjligt. Varmt, fuktigt och trångt! Lördagsmorgonen startade med nackspärr och svåra fokuseringsproblem. Fick dessutom en rejäl skopa med skit öst över mig, utav en av arrangörerna som ansåg att jag borde omprioriterat och hjälpt till mer med tävlingsförberedelserna. Jag hinner inte... och har sagt ifrån långt tidigare om detta... :-(
Jag är duktig på att ta kritik när den är befogad, men inte när den är orättvis, kränkande, respektlös, och utförs på sättet att man vill försköna sina egna handlingar och få må liiite bättre, genom att klanka ner på någon annan. Sjukt och oacceptabelt beteende!
Får man inte folk till att hjälpa till, kanske man borde ifrågasätta tillvägagångssättet man använder till att be om hjälp..? Under hot, känslomässig utpressning och suckande attityder, så är det svårt att hitta folk som säger: JAA, vi kommer och hjälper till!
Jag hade även kunnat acceptera kritiken och ifrågasättandet, ifall det kommit i ett tidigare skede, och inte när i princip allt redan var klart! Och sist men inte minst, ifall jag var den enda som "bara glider omkring på ett bananskal". Men tydligen var jag inte ensam som inte hjälpt till med förberedelser... Det fanns andra som borde haft sin beskärda del av "skopan" jag fick över mig. :-(
Tack och lov för min förmåga att vända ilska till något bra. Bet ihop och presterade bättre än någonsin. Jättefina och höga poäng i dressyren gav oss en förstaplacering där. Svår precisionsbana = 5:a, men ett bra flyt i maraton och en andraplacering. Tvåa totalt och supernöjd kusk, groom och häst. Bra avslutning på körsäsongen. :-)
Vårt lag vann dessutom lagserien i Div 2 och vi är därmed uttagna till riksfinalen i Åstorp senare i höst.
Malin vann (som vanligt) sin klass. Säsongen sämsta körning dock och hon var väldigt kritisk till sin prestation. Hon resonerar helt rätt och jag tycker det var bra att det gick lite si så där. Då skärper hon sig och tränar bara ännu lite till. Nu pratar hon dock bara om hoppning och vill börja tävla hoppning med sin Emil. Oj oj oj...
Fullt upp hela denna vecka med. Jobbar massor. Sista dagen på lördag. Sen är mitt sommarvik slut för denna gång... SEN kanske jag hinner i kapp med allting annat.
Take care, live life - be happy!
tisdag 27 juli 2010
Oväntade framgångar
Tack och lov för goa vänner, som lånar ut datorn.... Kommer här med kort info om placeringar m.m. från Örebro-trippen samt lite bilder.
Sofia och Farmarpojken i hoppningen. De deltog i 90 och 100 cm´s klassen. Förutsättningarna inför hoppningen var inte de bästa. En timme innan start fanns ingen banskiss, inga siffror på hinderna, ingen info om var framhoppningen skulle vara och ingen ansvarig att få svar från på alla frågor.Som van deltagare inom tävlingssammanhang var frustrationen ganska stor, när arrangemanget höll så låg nivå. Första klassen var vi tvugna att använda som framhoppning. Liten, trång bana för vår storgalopperande hingst. Harmoniskt, välridet och trevligt att titta på blev det. Men tyvärr med lite för många nedslag. 12 fel i första klassen, 8 i andra. Men målet med att hoppa lugnt, fint och under kontroll hölls. Och det var prio ett! :-)
Nedan är en film från löshoppningen. Vi vann hans klass. Om ni lyssnar noga på domaren så hör ni alla lovord han öser över min guldklimp i slutet... ;-)
Denna bild är från pleasure-körningen. Där blev vi tvåa. :-)
Ovan är en bild tagen just innan vi skulle in och köra precision. Fin vagn va? Helt underbar att åka i. Tack snälla Bengt från Tronshagens Stuteri för lånet. Etta blev vi. :-)
Western-grenen Trail var jätterolig att delta i. Just innan vi skulle börja rida, fick jag av en van westernryttare veta exakt hur jag skulle hålla i tyglarna. Och det var INTE som jag hade tränat på hemma! :-) Jag bet ihop, vägrade erkänna svårighetsökningen och sträckte på mig lite extra i sadeln. En fjärdeplacering blev resultatet och en mycket överraskad Vekå! :-) Här kan ni se en film från ritten.
Utställningen på söndagen var svår. Regnet stod som spön i backen och möjligheten att få rasta av mitt krutpaket till hingst innan visningen var obefintlig. Han laddade om otroligt bra mellan tävlingsklasserna och lyckades hålla sig i fin form hela helgen. Tydligen hade vi lyckats bra med att toppa formen!
41 poäng fick vi av den svenska exteriör-domaren. Med en 9:a på både typ och skritt! De officiella utställningspoängen stod dock den amerikanske domaren för. Hon ville se Copper Coin från Blåsmark utanför Piteå som vinnare istället, men gav dock min FP en andraplacering! Copper fick endast 38p av den svenska domaren...
Endast en hingst i Sverige har fått högre poäng än FP - 42 - och det är FPs halvbror... :-)
I dressyren gjorde Sofia ett fantastiskt jobb med FP. 63,56% i första klassen LB:1 gav en fjärdeplacering. I debuten på lång bana och klassen LB:3 överraskade de stort med en fantastiskt fin runda som gav 67,xx % och en fin andraplacering!
Alla dessa underbart fina resultat slogs sedan samman och gav oss inte bara den efterlängtade trofén till Sveriges bästa allround-Morgan, utan även priset som Bästa Sportmorgan! Två vandringspris och en massa hederspriser fick vi med oss hem i bagaget. Helt fantastiskt...!
söndag 18 juli 2010
Western-stuk
Förberedelserna inför Morganrikset pågår för fullt. I helgen har jag gått igenom vilka tävlingskläder som ska med och putsat läder och tvättat prylar till max. Allt ska vara tipp-topp! :-)
Yiihaaa... smågalen cowgirl.
På hingstvisningen i april missuppfattade någon vad jag sa, och trodde att western skulle bli grenen vi skulle satsa på framöver. Då skrattade jag bara åt påståendet, men se nu vad som har hänt... :-D Tror dock aldrig att jag överger körningen.
Nu är det dags för sömn. Arbete i morgon.
Take care, live life - be happy!
onsdag 14 juli 2010
prioritetslistan..?



onsdag 7 juli 2010
Kamp i Villvattnet
Sugen Nypon och kär Farmarpojke... ;-)
I morse släppte jag ut honom igen i hagen. Han slängde en nonchalant blick åt mitt håll, när han travade iväg rakt mot rymningsstället. Oj, så snopen han blev, när staketet gav honom några rejäla strömstötar. Jämfota baklängeshopp med frustningar, huvudskakningar och med ett rejält sargat självförtroende, funderade han över Vad tusan va det som hände..?!?
Idag har han sorgset konstaterat att, hans matte var listigare än han - igen... ;-) Lite elak känner jag mig. För jag om någon vet, vilka hinder man ibland står inför, och hur frusterationen känns som bubblar i en, när kärleken är nära men svår att nå.
Skott från en rosenbuske.
Paulas duktige bilmekaniker-alltiallo-farbror-Stefan. hjälpte mig att få bilen servad och redo för ombesiktning idag. Efter en tur i deras trädgård, fick jag med mig några skott från en jättevacker rosenbuske. I kväll har skotten hamnat i jorden. Hoppas de tar sig. De blommar i en vacker klar-rosa färg. Jag föll för det vackra blad/lövverket i busken, som skimrar i röd-lila-rosa. Undrar vad rosen heter...? Måste ta reda på det.
I morgon drar vi iväg på årets Villvattskamp. Läs mer om Villvattnet och tävlingen på denna länk. I år blir det den största tävlingen någonsin. Ekipage från Skåne, Norge m fl kommer för att delta. Spännande.
Finslipade lite detaljer i dressyren i kväll. Har även kört Emil en runda och satt honom lite på plats. Underlättar nog lite för Malin i helgen. :-)
I morgon ska selar putsas, vagnar och hästar tvättas, häst- och människosaker packas, vagnar lastas och mat förberedas. Tävling i dagarna tre. Mycket ska förberedas och tänkas på. Kul!
Tänkte avsluta dagens bloggande med ett djupdyk.
Jag funderar, och försöker förstå omfattningen, av vad en sargad självkänsla i en bitter kropp, kan ställa till med för förödelse i en familj. Att vara bitter, tror jag inte är ett tillstånd man gärna erkänner att man är i. Man vill nog gärna skylla det på någon annan...
Granne med bitterheten, eller i alla fall en nära släkting, är sjukdomstillståndet depression. Hamnar man där behöver man hjälp. Omgående!
Att säga till en bitter människa att denne är just detta, är nog tyvärr som att tala för döva öron. Kanske den bittre t o m håller med i ditt konkreta påstående, men oftast med anledning av att alla andra är idioter, och att de själva är stora offer för alla andras tillkortakommanden.
Det sägs ju att man ska alltid titta sig själv i spegeln innan man börjar att kritisera andra. Och det är så sant som det är sagt... Vill man få till en förändring, stor eller liten, så måste man börja med sig själv!
Det är aldrig alla andras fel för att man mår dåligt. Var och en ansvarar för sitt eget mående.
Att skylla ifrån sig, att leta efter ursäkter och anledningar, till varför saker och ting inte blir som man har tänkt sig, är i mina ögon oacceptabelt.
Utmanar Livet dig lite extra, sätter det dig på prov utöver det vanliga, behandlar folk dig ovanligt burdust? GÖR NÅGOT ÅT DET! Leta lösningar. Se möjligheterna. Ge inte upp. Tro på det goda. Tänk på att allt ont ALLTID för något gott med sig. Vägra må dåligt...
Tro mig - det lönar sig. Va inte bitter...
Take care, live life - be happy!
söndag 4 juli 2010
Fullspäckat
Fotbollsturneringen i Piteå är nu avslutad och ungarna är tillbaka i hemmet. Trötta, glada, brunbrända, med skavsår och "stämplingar" på fötterna - men ack så glada... Planeringen inför nästa års Summergames är redan igång. :-)

Bröllopskörningen i går gick jättebra. Varmt som attans var det. Dryga två timmar framför vagnen för Farmarpojken, men han var pigg och glad ändå! Lärde mig massor inför eventuella framtida bröllopskörningar. Visst kan man göra saker bra - men det kan alltid bli bättre! ;-)
Det blev lite extra pirrigt just innan vårt uppdrag. Halvvägs till Malå fick vi punktering på transporten! Trodde inte det var sant.... Lyckades dock hitta en lösning på eländet och hann dessutom komma fram i tid. Tack och lov!
Idag har dagen tillägnats städning och trädgårdsarbete. Potatis-/grönsakslandet har rensats, HELA gräsmattan klippts med handjagaren (tog tre timmar!) och huset är städat till hälften. = underbart!
Åkte sen till Villvattnet för att återställa vagnen jag lånat av Rolf och Ylva. Där hamnade jag i jätteintressanta och djupa diskussioner och höll knappt på att få mig iväg hemåt igen. :-)
På fredag börjar Villvattskampen. Nu ska det laddas.... Tisdag blir det hoppträning i Ersmark. Snart ska fokus läggas till fullo på Morganrikset, men först kommande helg....Fy vad skoj det ska bli! Två fyrspann från södra sverige kommer. Och Rolf ska köra tandem. Kul!
Nu måste jag försöka sova. Jag har blivit extrainkallad några timmar på förmiddagen i morgon på Bolaget. Har dessutom en massa andra saker, som står på min agenda för morgondagen. Dagarna är för korta. Bara att konstatera! ;-)
Take care, live life - be happy!
onsdag 30 juni 2010
Limousinen
På väg hem från Villvattnet fick jag en riktig pang-punka. Skärmen på hästfinkan gick sönder, och ensam stod jag mitt ute i ingenstans med en punktering och inga verktyg. Man ska inte göra så... Och jag som tänkte tanken innan jag for: "Bara jag inte får punktering..." Och så händer det!
Nå väl, tur man har en boggie-slåp. Smög mig hem och får väl fixa ett nytt däck i morgon. Skärmen får lov att fungera, trots sina "skönhetsfel".
Vagnen jag hämtade är superfin. Bekväm som en annan "limousin", och den hamnar verkligen högt upp på min vill-ha-lista. Farmarpojken verkade trivas i den. Var ju tvungen att provköra den en runda idag. :-)lördag 26 juni 2010
Midnatts-defilering
Vädret var kanonbra. Det är riktigt mysigt i Norresträsk när vädret är på topp. Ungarna fick lite fisk och vi grillade dem sedan på grillen. Nr. 5 älskar att vara i Norresträsk och ville inte därifrån.
I kväll åker jag iväg med Farmarpojken till Skellefteåtravet. Jag har blivit ombedd att leda defileringen till det första loppet på Midnattstravet, som är där ikväll. 7000 åskådare och fulla stallbacken med hästar och människor. Det ska bli spännande och intressant! :-)måndag 21 juni 2010
Nya karriär för Emil och lyckad aktivitetsdag

Två lättade ungdomar som pustar en stund vid lägerelden. Lägg märke till den förrymda tjuren längst upp till höger i bild, som barnen var tvugna att fånga med lasso. 
Utmanande samarbetsövningar
Försöker planera den kommande Örebroresan i slutet av juli. Morganhäst Riksutställning och vi ska dit och sopa banan! ;-) Det verkar svårt att få till ett boende där nere, för samma vecka vi ska dit är det den stora orienteringstävlingen O-ringen. Det lär va mycke folk i farten...
Snart dyker Farmarpojkens nästa sto upp här för betäckning. Ett New Forest sto från Umeå. Hoppas på samma tur med denna!
I morgon blir det kalas här hemma. Paulas hamster fyller ett år och det ska visst firas. Ja, jag säger då det..
Ta hand om varandra!
P o K/ Vekå
lördag 19 juni 2010
Blivande pappa på gården!
Hanna olin Lundmark med Kavatina. Bild lånad från Hannas blogg.
Jag tror inte att någon av oss hade så höga förväntningar om att ett positvt besked skulle komma idag. Men ultraljudet visade tydligen att en liten fölis är på G efter min underbara "kille"! :-)
Idag har vi varit i Piteå på äventyrsbadet. Ungarna har längtat så efter att få åka dit. Jag tog med mig en bra bok och kurade ner mig i en av solstolarna där inne, efter att ha åkt en runda i vattenrutschbanorna och suttit i bubbelpoolen en stund. Glädjen hos barnen går inte att ta miste på vid sådana här tillfällen. Roligt.
Väl hemma så hade två av våra senaste familjemedlemmar anlänt: Ulla och Adolf. Bild på dem ser ni nedan.

I morgon ska vi släppa ihop dem med fåren. Hoppas det går bra!
I kväll har jag suttit med lite pappersarbete. Har ansökt om kompetensutvecklingsbidrag från länsstyrelsen och lagt ut lite krokar om att få göra studiebesök på en del gårdar i Norr- och Västerbotten. Vi får se vad detta leder till... Håll tummarna för positivt besked!
Take care, live life - be happy!
torsdag 17 juni 2010
Vinprovning och Grönt kort
Ett annat friskt vitt vin var jättegott att smutta på, men smakade folie och jordmetaller tillsammans med mat. Tänk så fel det kan bli...
Jag och Paula avlade en stadsresa på eftermiddagen. Vitrockar för min del och ännu ett försök för Paula med det Gröna kortet. Idag klarade hon det och var väldigt stolt och glad, när jag hämtade upp henne innan hemfärd. Bra jobbat! :-)
Paula har börjat rida Nypon lite smått. De strålar ikapp och det märks att de båda har saknat deras träningsrundor. Tapper springer med, men har börjat förstå att det inte lönar sig att försöka springa runt med morsan. Bättre vänta och kolla lite... ;-)

De korta stunder vi tränar honom med att stå uppbunden, fungerar också riktigt bra nu. Nypon verkar bara tycka att det är skönt att någon är "barnvakt" en stund, så att hon får vara ifred lite...
Ta hand om varandra!
P o K / Vekå
måndag 14 juni 2010
Ruvar på förväntningar
Inga mer nattliga sms som stör deras nattsömn. Inga mer svårigheter att somna pga uteblivna svar o dyl. Att vara kontaktbar dygnet runt är inte naturligt eller hälsosamt. Det kan det inte vara!
Teckningar med "övergivna" och ledsna mobiler har dykt upp, allehanda ursäkter och undanflykter har vi fått höra, och jag kan inte göra annat än fascineras över uppfinningsrikedomen ungarna besitter.
Förhoppningsvis så inser de själva efter en tid, att det är skönt att vara okontaktbar ibland. Åtminstone sena kvällar och nattetid!
Vårt "nya" (eller nygamla rättare sagt) vardagsrum är nu invigt. Kontoret är färdigflyttat och köket har återfått sitt ursprung, med mer utrymme för kocken vid köksdelen (gillas helskarpt!)
Satte mina äldsta tonåringar i arbete hela förmiddagen med att bära, putsa och flytta grejer. De är verkligen otroligt duktiga, när de väl lägger manken till... :-)
Vår höna Thilda ligger nu och ruvar på fyra ägg. Vi hoppas nu på tillökningen även på den fronten. Måste googla mig till lite kunskap om hur det fungerar med dessa fjäderfän. Känner att jag kan alldeles för lite om hönor! Mer kunskap hitåt! :-)

Glad och blöt kille på vägen mellan Norrby och Storliden. Red rundningen efter skoterleden från Tallheden - Norrby. Underbart vackert!
Har pysslat och stökat med våra omstruktureringar i hemmet precis hela dagen. Tvätt, matlagning och handling har oxå hunnits med. I kväll avslutade jag dagen med en skön, lång, men något blöt (det regnar ute) ridtur med min Farmarpojke. Han var så otroligt fin, och uppskattade vår sena skogstur minst lika mycket som hans matte.
Nu äntligen kom min äldsta fotbollstös hem efter kvällen match i Skellefteå. Nu kan man gå i säng och sova.
Take care, live life - be happy!
söndag 13 juni 2010
SE varandra!
Nu är det bara vardagsrummet som ska tillbakas på sitt "gamla" ställe och köket kvar. Fixar jag nog i morgon. (Om jag får någon bärhjälp..?)
Maken är nästan klar med vårbruket = underbart! Han får fin hjälp av f.d. "duktige grannen". Vi saknar dem verkligen...
Galopptränade FP en bra runda idag. Underbart skönt att skingra tankar bakom hästen. Känslan som fyller en, när lukten av varm, svettig häst blandas med skogens dofter och ljudet från dess invånare är obeskrivbar. Den känslan gör mig upprymd. Ger mig kraft. Gör mig glad. Och ödmjuk. Tacksam...
Nr. 6 gillar att följa med mig ut i vagnen. Jag passar på att lära ut namnen på de blommor vi ser, hur granskott ser ut, vilka djurspår vi ser. Vi samtalar o fantiserar om vad molnen liknar för figurer. Ganska kul faktiskt. Tiden bara springer iväg och vi har verkligen trevligt...
Våra underbara sommargrannar har anlänt. Det betyder att sommaren HAR börjat! :-) Erik och Eva är liksom ett kvitto på det! :-) Ungarna är stormförtjusta över deras ankomst. Idag tog de Tapper på en promenad upp till deras hus, för att visa dem vårt lilla underverk.

Malin och Paula med snäll Tapper.
Snälla mor och far ställde upp som chaufförer till Innervik i eftermiddag på Malins fotbollsmatch. De fick vinna med 1-0. Malin stod målvakt en halvlek och kom hem med ett skrapsår i tinningen samt en rejäl svullnad. Tydligen hade en fotbollssko gett henne en stämpel där. "Men jag höll nollan och bytte inte trots smällen...!"
Vad säger man..? Bra..? Hade hon velat byta kanske? Kände hon sig pressad/manad att fortsätta stå, trots sin skada? Tordes hon inte säga ifrån? Eller är hon bara så envis..?
Jag får ibland höra historier om hur barn, som är otroligt duktiga inom "sin" sport, som inte vill fortsätta spela längre. De kan vara nyckelspelare i laget, otroligt duktiga, men de säger ändå att de inte vill längre... Likadant kan man få höra från barn i individuella sporter (som det har gått jättebra för) som också vill sluta.
Vi vuxna måste ta detta på allvar och ifrågasätta vad det är som gör att barnen känner på detta sätt! Kan det vara att de lider av prestationsångest? Är det en revolt mot föräldrar/andra vuxna, bara för att testa gränser? Eller är det något annat...?
Jag tror. Nej jag VET, att det viktigaste är att se individen. Inte prestationen. Om ett barn börjar tro att det endast blir bekräftat genom sina handlingar/prestationer och inte för den dom är, så är det fara å färde...
Mitt råd: Hitta glädjen. Skit i placeringar. Skratta. Busa. Stärk ungarnas självkänsla. Få dem att tro på sin egna kapacitet. Sen kommer underverken. Som ett brev på posten. Jag lovar...
Take care, live life - be happy!
lördag 12 juni 2010
fredag 11 juni 2010
Sommarlov

Tapper gör verkligen skäl för sitt namn. Otroligt vad han har hunnit lära sig mycket redan. Emil är en ofantligt snäll busfarbror och på bilden nedan syns det att Tapper passerat Emil i höjd. :-)
Nästa helg så får vi veta ifall Kavatina blivit dräktig. Hoppas verkligen. Om inte så får vi väl betäcka igen. :-)
Take care, live life - be happy!
söndag 6 juni 2010
Sightseeing i norrlands inland
Björklöven har bara hunnit bli musöron i Storuman-trakten. Vilken skillnad om man jämför med kustremsan! I Pauträsk hittade jag en LRF-bekant som tipsat mig om höet. 113 balar, intressanta samtal och flera kaffekoppar senare, var jag före lunch på väg hem. Körde en annan väg tillbaka och fick verkligen se en hel del på min trevliga hö-runda idag.
Höet var dessutom fint, dammfritt och luktade gott! :-) = lyckad förmiddag!
Paula provar hennes hemmagjorda föltäcke på lille Tapper. :-)
Plåstrade om Emils sår sen jag kom hem. Hans dust med Kavatina satte sina spår. Halt och svullen är han. Hoppas hon klarade sig bättre...
Tog fram arbetsledar-Vekå på eftermiddagen och satte hela barnaskaran i olika sysslor på gården. En av dessa har en stor förmåga att smita undan när det vankas "samarbete" eller "saker-som-ska-göras-som-inte-jag-har-bestämt".Jag trodde nästan att vi snart borde ha gått igenom hela registret med undanflykter och allehanda förklaringar till varför denne inte behöver hjälpa till. Men uppfinningsrikedomen verkar det inte vara något fel på. Fascinerande... ;-)
Tyvärr så hjälper ju inte detta mot mig när jag lägger den sidan till. Jag kan ju liksom va lite envis... Att försöka förhandla med mig i ett sådant läget är ganska lönlöst... Jag tror det är just insikten av detta, som gör uppgivenheten och "förlusten" så stor, när jag inte ger mig. Rationella, konsekventa, oövertaliga Vekå finns där. Ibland lite mer och ibland lite mindre.
Avslutningstur med mina duktiga ridelever i kväll. Uteritt. Alltid lika spännande! Jag tycker det är fantastiskt när man får vara med och forma dessa unga i deras syn på våra underbara hästar. Som idrottsledare har man en sådan stor möjlighet till att påverka ungdomarna i den riktning man vill.
Säkerhet, omsorg och omtanke om varandra och hästen, samt glädjen, är mina ledstjärnor i kontakten med Hästen. Jag vill förmedla hur mycket man som människa kan påverka sin häst bara genom små, små medel. Kroppshållnigen, andningen, rösten och eftergiften.
Med åren så har jag märkt att de ridelever som slutar gör det ofta (inte alltid) pga att de forcerats fram i sin ridutbildning för snabbt. Rädslan har då tagit över och barnens självkänsla bryts ner, istället för byggs upp. Att få barnen att inse att de faktiskt har möjlighet att påverka flera hundra kilo levande djur under sig, i den riktning som de vill att den ska gå på ridbanan, gör dem lite hänförda. De har liksom aldrig tänkt på det, på DET sättet....
Ptrooo. Hästen stannar juh. Fantastiskt!
När grunden väl är befäst. När våra unga ryttare får uppleva känslan av att hästen svänger dit jag vill eftersom jag ber den, hästen stannar för att jag säger det och den byter gångart på mina kommandon, DÅ kan vi börja jobba på riktigt.
Precis som med osäkra, lite oroliga och spända djur, som inte kan ta åt sig kunskap och det man så gärna vill lära dem, så fungerar våra barn på samma sätt. Ge dem tid att känna sig trygga i sadeln. Låt förtroendet byggas upp, både till djuret, ridläraren och hela situationen som sådan, innan svårighetsgraden ökas. Då kommer de positiva resultaten sen, som på ett löpande band. Jag lovar...
Take care, live life - be happy!
fredag 4 juni 2010
Micro-träning
Tapper smakar på Rogers hår :-) Kavatina längst till höger i bild.
Promenad utan mamma i närheten. torsdag 3 juni 2010
Innehållsrika dagar
På morgonen måste vi numera ta Tapper i grimma. Han är så busig och går sina egna vägar. Långt ifrån oroliga mamman. Nu lägger vi tiden, till och från hagen, till att lära sig att ledas och uppföra sig "vid hand". I hagen de första femton minuterna på morgonen, är hans fyra hovar mer uppe i luften än på marken. Vad månne bliva av denna buse..? ;-)
I kväll tog jag av broddarna från Emils skor. I morgon kommer han att få gå i hagen med Nypon och Tapper. Jag tror dessa grabbar kommer att få roligt ihop. Emil blir nog en suverän busfarbror/storebror.
Arbetet på Bolaget avlöstes med Stadsresa och vitrockar idag. Fixar dessa bilturer så otroligt dåligt. Bilar = sömnmedel för mig. Stillasittande aktiviteter är inget för mig. Då vill jag bara sova...
I eftermiddag skulle jag egentligen ha behövt klona mig. Tre av fyra barn hade föräldramöten. Samtidigt! Maken hemma och jobbar. Vad gör man..? Utöver detta så var det skjutsning av barn som skulle passas ihop i tidsschemat. Genrep. Handla. Databekymmer. Fixa. Planera morgondagen. Hmm....
Dagen har gått ihop. Inget har lämnats åt slumpen. Man klarar så mycket mer än man tror. Vi är fantastiska.
I morgon kommer det är bli snäppet värre. Intressant . Högre krav, större utmaningar. Kommer nog bara att gå bara ännu bättre. Det ska jag se till att det gör! ;-)
Take care, live life - be happy!
onsdag 2 juni 2010
Fullträff!
Åkte idag till Rolfs Blommor just utanför Glommersträsk. Jättefina sommarblommor till ännu finare priser. Måste bara dit igen... Blev så inspirerad av all blomsterprakt, och nu kliar det till max i mina gröna planteringsfingrar.

Här ser ni en ljuvlig bild på Malin med hennes Emil. Kortet är taget av Eva Alerby från Piteå. Det togs just utanför stallet i Lycksele vid helgens körtävlingar. Älskar lugnet som strålar från de båda. Omsorgen och omtanken för sin ponny i Malins uttryck, samt förtroendet från Emil. Mycket fin bild.
I morgon blir det Bolaget på fm. Vitrockar på em. Nr. 5 ska kollas för pollenallergi, hoppas det bara är en vanlig förkylning... Volleybollavslutning för Paula: korvgrillning vid badstranden. Genrep på em för Malin inför lördagens final i Småstjärnorna. Spännande. :-)
Nu sova. Kroppen värker...
P o K / Vekå
tisdag 1 juni 2010
Gilla läget
Potatisen har kommit sig ner i jorden. Har dessutom planterat morötter, isbergssallad, dill och en massa solrosor. Snart dags för årets första gräsklippning. Häggen blommar, så nu borde vi nog kunna säga att sommaren är här.
Betäckningen idag gick lite bättre. Till slut lyckades han få till det, men vi misstänker att han inte riktigt avslutade "på rätt sätt". Det ska ju liksom va såsen som gör det, och det kan va så att den uteblev... Eller så inte..?
Visar Kavatina brunst i morgon, så gör vi ännu ett försök då. Tredje gången gillt? :-)
När man påtar på i sin ensamhet här hemma på gården, så hinner många tankar passera. I dag har i o f sig det varit ganska trafikerat här hemma med besök av olika slag, men man hinner ändå tänka en hel del...
Fastnade i en funderation kring hur vi människor hanterar varandras olikheter. Med åren har jag tack och lov lärt mig, att bli betydligt mer accepterande och ödmjuk inför hur olika vi alla är. Om än jag vet, att jag har rätt i en fråga, eller att sättet jag utför en handling på, är både mer rationellt, mer tidsbesparande, mindre krävande, eller helt enkelt bättre, så försöker jag ändå att acceptera, att andra kanske vill göra det på sitt sätt...
Det som funkar för mig, behöver inte nödvändigtvis fungera lika bra för dig. Resultatet är det viktigaste och känslan av, att man är nöjd med det man har presterat.
Här är kommunikationen så väldigt viktig. För en del, som arbetar målinriktat, med höga krav på rationell arbetsinsats, så kan det vara väldigt svårt att acceptera "medelmåttans" låga ambitionsnivåer. Två sådana personer i ett arbetslag, skulle inte vara den ultimata kombinationen. Skulle det ändå vara så, att två personer med dessa osynkade arbetssätt skulle vara tvugna att samarbeta, så kommer deras tålamod att sättas på prov till det yttersta.
"Medelmåttan" tvingas acceptera och bejaka den handlingskraftiges ambitionsnivåer, samtidigt som det gäller för denne att på ett icke förhandlingsbart sätt förklara, att denne gör sitt bästa, efter de förmågor som han/hon besitter.
Den Handlingskraftige måste ständigt acceptera, att alla inte har samma rationella tankesätt som han/hon har. Ofta måste denne stå tillbaka och bita sig i tungan, för att inte i frusteration häva ur sig kränkande kommentarer om andras tillkortakommanden. Trots försök om ifrågasättande om tveksamma arbetsmetoder, så är det inte så lätt för denne att tänka sig in i medelmåttans tankesätt.
Jag har i åratal slösat massvis med energi på, att irritera mig på människors tillkortakommanden. Jag har försökt ändra på folks beteenden, velat få dem till att tänka som jag gör, önskat att de kunde se världen ur mitt perspektiv och helst känna exakt det jag känner. Men det går inte.
När man börjat landa i sina värderingar. När man börjar kunna säga att: Det här är jag. Det här tror jag på. Det här gillar jag. Det här accepterar jag och det här accepterar jag inte. Då går allt så mycket lättare.
Vi är alla olika. Vi gör olika. Acceptera varandras olikheter. Förklara förväntningar som finns, så minimeras riskerna för missförstånd. Utgå inte från att andra förstår vad du menar. Dubbelkolla hellre. Upprepa. Förtydliga. Ifrågasätt. Och framför allt: Samarbeta....
Behandla andra som du själv vill bli behandlad!
Take care, live life - be happy!
