Erfarenhet är bra, anser jag. Söker man jobb vill arbetsgivaren veta att man har det. I mänskliga relationer, arbetsgrupper, föreningsstyrelser och övriga organisationer, är erfarenhet oxå önskvärt och meriterande. Men kan erfarenhet bli ett hinder..?
Ja, jag tror det. I vissa fall kan det nog faktiskt bli det... Om erfarenheten man har är av negativ art, kan det göra att man undviker vissa situationer, eller en viss typ av människor. Allt för att slippa undvika det där obehagliga, som man har fått sin dåliga erfarenhet ifrån.
I bland kan erfarenheter börja begränsa ens vardag. Man sluter sig, blundar och hoppas bara att allt ska försvinna och vara borta när man öppnar ögonen igen. Men den önskan slår aldrig in. Aldrig.
Man måste skapa sin egen soluppgång...
När man lyckas vända detta destruktiva. När erfarenheten istället används på ett konstruktivt sätt, och leder en på banor, som man vet att man bör söka efter och hålla sig till, då är den inget hinder längre - utan en tillgång.
Hur man har det beror på hur man tar det. Ur allt ont föds alltid något gott. Det gäller bara att fokusera på det. Efter regn kommer sol, osv. osv. Jag vet att det är så. Och för att kunna uppskatta livets goda, så måste man ha fått känna på det onda...
Take care, live life - be happy!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar