Samarbeta

I dagens samhälle märks det att folk med hög emotionell kompetens ofta klarar sig långt bättre, än de som endast har den "vanliga" höga intelligensen. En kombination av dessa tu är naturligtvis det mest önskvärda. Men det är inte alltid att det går hand i hand....

Att lära sig vikten av att kunna samarbeta anser jag vara fundamental. Människor som kan anpassa sig, vara flexibla och interagera med alla sorters människotyper, har betydligt lättare att klara de höga kraven som idag ställs på "social anpassning i samhället".

Empati, lyhördhet, ödmjukhet och respekt för varandra är grundpelare i mitt liv. Tänk om jag lyckas överföra det till någon annan...? Då vore min lycka gjord.

Alla ovan nämnda adjektiv flyter som in i varandra. Starkast av dem är dock respekten. Många förknippar respekt med rädsla, och det är ju fel. Så ska det inte vara. I samspelet med våra hästar märks tydligt ifall de har respekt för oss, eller om de är rädda. Förstår inte någon skillnaden mellan dessa två; respekt - rädsla, är hästarna det bästa redskapet som finns, för att visa det.

Med respekten kommer förtroendet. Man törs följa sin ledare, för man vet att denne har förnuftet att inte utsätta en för något ont. Så SKA det vara. Både mellan folk och fä. Visst...?! Skadas förtroendet tar det lång tid att bygga upp det igen. För en del individer går det aldrig att reparera. Skadan är för stor.

För oss människor är det "mänskligt" att fela (som ordspråket säger...) men för djuren, kan det kosta dem livet. Det är därför man kan lita på signalerna och språket som djuren förmedlar - de är sanna och 100% ärliga.

För oss folk som felar (jag har gjort det på tok för mycket det senaste året...) så är det väl i o f sig inte ok, viktigast är väl dock att man lär sig av misstagen man gjort, och gör sitt bästa för att försöka rätta till dem i efterhand. Mer kan man väl inte göra...? Eller...?

Nätverka (som det idag så modernt heter) s a m a r b e t a och ta hand om varandra. Det får bli dagens ord.

P o K /Vekå