Ve och "Vasa"

Mår mycket bättre idag. Tack och lov! Rösten håller inte riktigt ännu, men kroppen känns med i min viljas framfart än så länge...

L90:n kom hem i går efter några dagars frånfälle. Skottade ridbanan och gjorde klart för ponnyridningen. Skottade även upp en slinga i utkanten av lägdan som är framför huset, där rissle-åkningen ska ske.

Provkörde Farmarpojken en kortis några varv runt slingan med risslan. Han älskar verkligen att dra den. Trots att vi sladdar i kurvorna och skaklarna kränger mot hans ben, så viker han bara undan kroppen, lägger sig i selen och matar på med ännu större kraft. Gud vilken guld-gosse till pålle jag har. Han blev snopen när vi ställde bort risslan redan efter 15 minuters tur. Ville att han skulle spara på krafterna till dagens körträning i Ersmark!

Har tittat på starten i Vasaloppet nu på morgonen. Alltid lika roligt att se denna kraftansamling ta fart. Fascineras över järnviljan och engagemanget dessa skidåkare har. Vad tänker de under dessa intensiva timmar innan målet nås..? Hur känns det i kroppen egentligen...? De har min fulla beundran i alla fall.

Ha det gött allihopa!

P o K/ Vekå