En blogg där tankar, handlingar, människor och djur står i centrum
torsdag 30 juli 2009
Lite av varje
Har hunnit med en hel del idag. Nämnde häromdagen att sådant man gruvar sig för ska man göra direkt. Oj, vad det stämmer... Har våndats över mina skitiga fönster alltför länge. Idag är de ett minne blott. Här har städats! Dammtorkning, blomduschning och till sist golven. SKÖNT att ha det gjort! :-)
Har t o m hunnit softa i solen en stund idag. Handlat och skickat i väg Paula på "Hästens Dag" i Skellefteå. Hjälpt mamma att klippa tånaglarna. (Det går inte så bra med hennes ofantliga stödkrage). Haft storebror på besök, som hjälpte nr. 5 med cykelkedjan som trasslat in sig. Tack för det!
Kört lite höbollar och utfodrat djuren. Vår hydropress har gått sönder i fuse, så vi måste hjälpa tjurarna med vattentillförseln på manuell väg. Det blir många vändor med fyrhjulingen...
La ut en annons på Blocket i går angående våra lediga stallplatser samt boende i stugan. Har redan fått en hel del svar. Förundras dock över svaren en del skriver... Skojjigt! ;-)
Nu ska jag ut i stallet. En viktig helg närmar sig och förberedelserna har pågått länge.
Puss och go´natt!
onsdag 29 juli 2009
Våra barns rättigheter

Hur mycket information vi än får, hur mycket medierna än gör för att sprida våra barns rättigheter, så finns det alltid sägare, som antingen genom total okunskap, eller brist på bättre vetande, säger sig inte acceptera vissa saker i denna konvention.
Jag kan inte alla stycken som står skrivna i den där luntan. Tror inte heller att det är så många som kan den utan och innan. Men använder man lite sunt förnuft, lite medmänsklighet och tänker på barnens bästa, så förstår och kan man redan ana sig till vad konventionen innehåller.
Alla gör vi fel ibland. Det sägs ju att det är mänskligt. Men när vi upprepar felen igen, och igen, och inte ens försöker reparera den skada vi orsakat, då vet jag inte om det finns några ursäkter längre...
Jag har alltid förundrats över människor som har förmågan att inte oroa sig i onödan. Jag fascineras över deras sätt att lite nonchalant rycka på axlarna och säga: Det blir som det blir... Men de har ju så rätt! Allt blir som det blir. En del saker kan vi styra över, men långt ifrån allt. Det gäller att vara förberedd. Är man det inte fysiskt - så kan man vara det mentalt!

Nu ska jag gå in och färdigställa köttsoppan jag påbörjat. Kött från våra tjurar. Potatis från vårt eget potatisland. (se bilden ovan) samt lite sallad att knapra på bredvid (bilden nedan). Ska jag göra klimp till? Jo, det måste jag nog. Annars blir min kära R ledsen...

Take care, live life - be happy!
Bild på färdiga uteboxar

tisdag 28 juli 2009
Fest - japp!
Farmarpojken verkar nu äntligen HELT återställd och det känns för första gången på länge, som om det börjar ljusna på hästfronten. Att ha ett aktivt hästliv där man har mål och visioner med sin syssla, kräver verkligen massor med tid, en stor portion tålamod och vissa månader, ett knapert leverne (eftersom veterinärkostnaderna kan skjuta i höjden när något oväntat inträffar).
Taket är fixat på uteboxarna. Nu ska vi bara lyfta dit dörrarna, skruva fast krubbor o dyl - sen är det klart!
Haft lite ridlektioner här hemma idag. Roligt med tacksamma och glada elever. Undrar bara när ridbanan ska torka upp..? Det har faktiskt varit lite uppehåll i regnandet nu på förmiddagen, så jag har kunnat skicka ut mina flitiga myror i lite sysselsättning med gräsklippning m.m.
Nu ska jag ta tag i lite andra sysslor. Som ordspråket säger: Gruvar du dig för något - gör det genast!
måndag 27 juli 2009
Snart...

Efter regn kommer sol.
Efter storm som blåst bort allt löst sittande "tjafs", så infinner sig alltid det Rätta.
Känns som om det var alldeles nyss jag pratat om nya mål och visioner. Nya utmaningar och projekt som legat i planeringsstadiet. Innan jag ens vet ordet av så är projekten redan i rullning. Mina förberedelser och förarbetet jag lagt ned, ger nu resultat. Fick nyss ett telefonsamtal som bevisar att jag är inne på rätt linje. Efter 16 idag får jag veta om jag kan glädjas åt svaret som ger oss ännu en ny inkomstkälla. Håll tummarna!
Take care, live LIFE!
söndag 26 juli 2009
Snart taklags-fest..?

I kapp
En preliminär resultaträkning har jag oxå lyckats klura fram och nu kan fokus flyttas framåt, mot nya projekt och andra inkomstkällor.
Längtar ut med min hingst... varför slutar det aldrig att regna? Lite regn skadar inte, men mängderna som kommer är utan dess like. Tror inte regnstället jag har, håller mig hyfsat torr om jag beger mig ut. Hoppas på att det kommer en timme med lite uppehåll senare idag.
Om regnet vore snö...
Regnet ställer högre krav på en att hitta på inneaktiviteter, för att inte bli nerdragen i den tristess och hopplöshet, som en soldyrkare som jag annars kan känna vid regn i flera dagar. Städning funkar alltid, lite pappersarbete, baka och naturligtvis data. :-)
Jobbade lite för hårt igår utan handskar och min valk i handen där vigsel- och förlovningsringen sitter, har blivit varfylld. Sitter just nu med handen i varmvatten med såpa för att lättare kunna få hål på skinnet och få ut varet. Ringarna sitter stenhårt på mitt svullna finger och jag bävar för att jag måste klippa av dem ifall inte svullnaden går ner snart...
Take care, live life and make love happen....
lördag 25 juli 2009
Hormonstinna folk och fä
Eftermiddagen och den närmsta tiden som kommer, har jag beslutat mig för att dansa som om ingen ser mig, älska som om jag aldrig blivit sårad och arbeta som om jag inte behövde pengar. Bra idé va? Försöka går ju...
Recept på lyckat företagande?
I bland börjar jag tro att det räcker med ett fåtal personliga egenskaper:
- Jävlar anamma
- Envishet
- Lagom portion galenskap
- En positiv anda
- och ett stort kontaktnät, som man tar hjälp av när saker man inte vet något om, dyker upp.
Samma sak tror jag gäller i livet i stort.
Utan ovanstående personliga egenskaper tror jag livet kan te sig lite dystert. Våga bjuda på sig själv, våga ta tillfällen i akt, våga göra bort sig, våga leva...
Med en välkomnande,ödmjuk, vänlig och öppen attityd till allt det som passerar oss i livet, så tror jag att man får uppleva mer.
Jag är hungrig på erfarenheter och har ett nytt mål i sikte...
Puss puss från Vekå
torsdag 23 juli 2009
Bio och nya bekantskaper
Tillbringade halva dagen framför datorn, med att försöka komma överens med löneprogrammet när det gäller semesterutbetalningar, och kom till slut på det. Har lärt mig massor och vet nu att fortsättningsvis, kommer jag och löneprogrammet att vara mycket mera sams... :-)
Idag har jag haft en sådan där tacksamhets-dag igen. Kan aldrig sluta vara så jä-la tacksam för allt man får uppleva och känna. Både bra saker och dåliga saker...TACK! :-)
Take care, live life - be happy!
onsdag 22 juli 2009
Passa er på vägarna i Skellefteå!
Mamma verkar nöjd. Det är viktigast. :-)
Haft shoppingdag i Skellefteå i dag. Alla barn följde med. Nya erfarenheter får man uppleva när två av dessa fyra "kalvar" kommer ut på grönbetet i affärscentrumen. Hur uppför man sig bland folkmassor? Hur beter man sig i butiker? Hur handskas vi med våra pengar? Kan man inte köpa allt på en gång?
Ungarna fick nya fuse-overaller, som de får använda vid arbete och pyssel i ladugården. Hoppas de kommer till användning. Mest stök och uppståndelse har det dock varit kring de nyinköpta hamstrarna. De små liven kommer väl att dö av den stress de utsätts för, från de nyblivna och ivriga ägarna...
I Skellefteå bor det numera ännu en alkoholist. Han är en sådan där smygis. Inställsam och trevlig när det gäller, men falsk utan dess like. Prova att konfrontera honom och se raseriet som utbryter, när man slänger sanningar han inte tål höra i ansiktet. Försvarstalen kan växla från att vara anklagande-medhållande, ifrågasättande-accepterande, men framför allt är de helt befängda och påhittade. Från början till slut.
ALLA mina farhågor om denne man har nu blivit besannade. Fick beskeden idag som bevisar att JAG HAR RÄTT! (men det visste jag ju redan...)
Att köra bil med 3,54 promille i blodet. .. hur vinglig blir inte den färden...? Och hur många osyldiga hinner man inte meja ner, utan att ens märka något..? Han bor i Skellefteå och kör fortfarande bil dagligen... Utan körkort och med all säkerhet inte nykter heller! Passa er!
Klicka på den här länken och se vad som kan hända...
P o K/ Vekåtisdag 21 juli 2009
Mamma...
Resultatet: Ilfart till akuten i Skellefteå, som efter röntgen beordrade mamma att vara i absolut stillhet, eftersom hon fått en fraktur på andra halskotan..! I morgon förflyttas hon till Umeå (ortopeden) som ska besluta om operation eller stabiliseringskrage, eller både och.
Vilket som, så betyder detta lång konvalecens för min stackars mor. Vågar knappt tänka på vad som kan hända om något går snett och frakturen förvärras. Tur att hon är där hon är... Mamma oroade sig mest för köttet hon saltat in, som skulle stekas i kväll, samt hur vi kommer att behöva möblera om i deras hem för att underlätta vardagen för henne när hon kommer hem. :-)
Det värsta är att närstående skällt på henne för att hon verkat trött och hängig. Är det så konstigt!? Fy skäms på er! Var är medkänslan hos folk..?
Nu ska jag försöka sova, tänker på min stackars mor som måste sova med värsta styva och stora halskragen i natt. Hoppas allt går bra för henne i morgon...
Take care - live life!
måndag 20 juli 2009
Nypon + Power Boy = SANT!
lördag 18 juli 2009
Go with the flow...
Har även städat klart och i ordningställt stugan för uthyrning, så nu får alla bo-på-lantgårds-gäster komma!
Paula har jag skickat iväg med kompis för övernattning i husvagn på Lyckseles camping. Nr. 6 har varit på dagsutflykt till Boden och ska strax ha hämtning. Fuse är gjort, taklister är målade och jag är nyduschad och mätt i magen. Vad mer... Jo, goda nyheter från min käre R (som numera "bor" i traktorn) balmaskinen funkar som den ska och gräset var fint och frodigt på en av våra största lägdor. Bra - det behövs...!
Den sociala törsten har inte blivit släckt ännu, snart... kanske..?
Take care, live life - be happy!
Ångest kring mat?
När man normalt talar om beroendesjukdomar, tänker man på missbruk av alkohol, droger eller tobak. Men även mat- och godismissbruk är beroendesjukdomar. Mekanismerna bakom mat- och godismissbruk är desamma som för andra beroendesjukdomar.
Centralt i beroendesjukdomar är belöningscentrum i hjärnan. Detta belöningscentrum stimuleras inte bara av droger, utan även av socker. Liksom vid andra missbruk ger drogen ett kortvarigt kick. Socker, stärkelse och vitt mjöl absorberas snabbt. Kroppen reagerar på sockret med att producera för mycket insulin, vilket gör att blodsockerhalten sjunker för lågt. Detta ger en ”bakfylla” i form av obehagskänslor, som leder till nästa matanfall.
Den mänskliga hjärnans belöningscentrum hos en "normal människa" aktiveras när man sköter om sin kropp, gör bra saker, får beröm, är förälskad etc. Men det finns också metoder att stimulera belöningscentrum på konstgjord väg. Både narkotika och tillåtna beroendeframkallande droger som alkohol, koffein (kaffe) och nikotin (tobak) ger en kemisk stimulering av belöningscentrum. Denna effekt är en viktig del av orsaken till att människor blir beroende av sådana droger. Stimulering av belöningscentrum blockerar också obehagliga känslor, och därför använder matmissbrukare likaväl som alkohol- och narkotikamissbrukare sitt missbruk för att blockera känslor, som de inte står ut med.
Hos "normala människor" stimuleras belöningscentrum när man gör bra saker. Det stimuleras av motion, därför att det är bra för kroppen att få motion.De stimuleras av ätande, därför att det är bra för kroppen att få näring. De stimuleras om man är förälskad, därför att det är bra för släktets fortlevnad att folk bildar par och skaffar barn. De stimuleras när man utfört en prestation eller när man får beröm, därför att det är bra att människor gör konstruktiva saker.
Om man stimulerar belöningscentrum med droger, alkohol eller matmissbruk så fungerar belöning inte lika bra när man gör bra saker. Missbruket blir en genväg till falsk lycka, en lycka som inte beror på att man gjort något bra.
Felaktig användning av belöningscentrum är speciellt vanligt hos en del människor, som har en personlighet som gör att de behöver mycket stimulans för att må bra, och som bär på en oro och stress, som kan dämpas med droger. Det finns alltså en gemensam faktor hos många olika typer av beroenden:
1, Alkholism och drogmissbruk
2, Matmissbruk
3, Sexberoende
4, Spelmissbruk
5, Självspäkning och anorexia nervosa (även när man framkallar skada på sig själv, kan detta stimulera belöningscentrum för att skydda kroppen mot smärta)
Socker kombineras ofta med andra droger, t.ex. koffein i Coca Cola, teobromin i choklad, koffein och teobromin i kola, som förstärker beroendeeffekten.
Personlighetsegenskaper som ökar risken för missbruk:
Forskning om matmissbruk visar att det är samma personlighetsdrag hos matmissbrukare som hos t.ex. alkoholmissbrukare: Ångest, nedstämdhet, olustkänslor, sårbarhet, impulsivitet, att påverkas mycket av andra och av vad man ser och hör, irritabilitet, och spänningar, ökat behov av spänning i livet. Dessa personlighetsegenskaper finns också hos många, men inte alla, överviktiga personer. Även anorektiker har många likheter, men utmärks speciellt av låg självkänsla, behov av att kontrollera sig själv.
Vissa personlighetsegenskaper är vanligare för vissa typer av matmissbrukare, t.ex. lågt självförtroende och behov av självkontroll hos anorektiker och spänningssökande hos bulimiker.
Behandling av sockerberoende:
Det är svårt att bli av med sockerberoende av samma skäl som det är svårt att bli av med andra beroenden. Friska människors belöningscentrum stimuleras när de gjort något bra, och av att få och ge vänskap och kärlek. Matmissbrukare har hittat ett snabbare sätt att stimulera belöningscentrum utan att behöva anstränga sig. Matmissbrukare, liksom andra missbrukare, använder missbruket för att möta livets svårigheter, istället för att ta itu med problemen och lösa dem konstruktivt. Missbruket undertrycker medvetenheten om obehagliga problem.
Psykoterapi vid matmissbruk syftar till att göra patienterna medvetna om de obehagskänslor, som de undertrycker genom sitt ätande, och att hjälpa dem att konstruktivt angripa livets svårigheter. När patienterna vågar känna de obehagliga känslorna, minskar trycket att missbruka. Psykoterapin syftar också till att identifiera den äkta hunger- och mättnadskänsla som finns men som är undertryckt hos missbrukaren.
Ska normala ungdomar behöva gå i psykoterapi för att de lurats in i fett- och sockermissbruk. Skall ansvarstagande föräldrar stå hjälplösa inför skolcafeterian? En del föräldrar försöker med samma metoder som vid alkoholmissbruk - att skapa en levnadsmiljö utan de lockelser som missbrukaren inte kan motstå. Detta kan fungera i hemmet, men så fort man kommer ut drabbas missbrukarna av omvärldens lockelser. Ifråga om tobak, alkohol och droger har vi lagstiftning för att reducera omvärldens lockelser. Ifråga om matmissbruk finns ingen sådan lagstiftning - matmissbrukarna är hjälplösa inför omgivningens lockelser.
En del föräldrar försöker skicka med barnen nyttig mat, men inga pengar. Men tonåringarna lyckas ofta skaffa egna pengar, att använda för att betala för missbruket.
Samhällets ansvar för sockermissbruk ?
Precis som ifråga om alkohol, tobak och droger, borde samhället sätta människornas och speciellt barnens hälsa framför marknadskrafternas behov av att profitera på beroendet. Detta är ett ansvar för alla, eftersom missbrukare och deras föräldrar bara kan avskaffa lockelserna inom hemmet. För den yttre miljön måste vi alla ansvara. Några punkter:
Ge inte barn sötsaker på dagis.
Ha inte skräpmat i skolcafeterior.
Ha inga godisbutiker och kiosker nära skolan.
Ge barnen mat utan socker vid barnkalas.
Ge barnen frukt i skolväskan - inte pengar.
Låt barnen gå till skolmatsalen när de är hungriga.
Förbjud reklam och lockande skyltning även för skräpmat, liksom vi redan gör för tobak, alkohol och narkotika. Socker och ett kan ge lika stora skadeverkningar!
fredag 17 juli 2009
Häst- och diverse annat prat
Idag åkte en del av våra sommargrannar hem till södra sverige. Vi kommer att sakna deras pojke Viktor, som har tillbringat dagarna här ihop med våra barn.
Känner mig utsvulten på social kontakt med vuxna människor. Allt har kretsat (och gör det fortfarande) kring barnen nu under en längre tid, och jag skulle behöva lite vuxentid och kontakt! :-)
Har ordnat iväg 3/4 av barnen i morgon och hoppas på att kunna umgås med min man då...
Idag har jag målat altanräcket och brostolparna klart. Det är ca 15 m heltäckande staket, så det var lite jobbigare än jag trodde det skulle va. Men nu är det gjort och jag känner mig så duktig!
Har provkört min ridbana lite sen vi spred ut barken, men konstaterat att den är lite för hård ännu. Fick precis hem ett lass med fin sand, som jag nu ska ut och försöka pudra över ridbanan med traktorn. Tror det kommer att göra susen.
Tjejerna är precis på väg ut med ponnyerna för en kvällsrunda, så jag borde väl bege mig ut för att se hur det går.
Ha det gött, P o K!
torsdag 16 juli 2009
The winner takes it all
Hur mycket det än forskas i detta ämne, hur många slutsatser och teser man än kommer fram till, så vill jag starkt påstå att:
JA - det sociala arvet påverkar oss stort. Den form vi stöps i under vår uppväxttid präglar våra kommande vuxenliv i mångt och mycket. Värderingar och normer för vad som är rätt och riktigt får sina första riktlinjer från vår barndom. Men...
NEJ - vi väljer själva hur vi vill att vår omvärld ska uppfatta oss i vuxen ålder. Det sociala arvet kan undermedvetet sätta oss på prov och göra oss ifrågasättande, men som vuxen (med den livserfarenhet man får med åren) anser jag att det sociala arvet är överskattat.
Vi vill gärna leta efter syndabockar när något går snett. En ung människas drogmissbruk eller kriminalitet förklaras ofta med dålig uppväxt. (Vilket jag i o f sig inte helt motsätter mig till) En vuxen mans upprepade anmälningar om kvinnofridsbrott och misshandel, ursäktas med att denne man själv blev utsatt för oegentligheter som barn.
Vems fel är det om jag begår ett allvarligt brott som rån, kidnappning eller i värsta fall mord? Ska jag då skylla det på samhället, som inte gett mig den ekonomiska och känslomässiga trygghet som vi alla behöver? Var ligger ansvaret för hur vi själva formar våra liv? Borde inte det vara var och ens ansvar? När ska vi erkänna att det är vi själva, genom våra egna medvetna val, som formar våra liv?
Vi styrs av våra tankar. Vill du vara en förlorare i livet, eller vill du vara en vinnare? Jag väljer det sistnämnda!
Puss o kram /Vekå
onsdag 15 juli 2009
Är du en Ja-sägare?

Nybakat
Våra sommargäster bakade nästan 140 st mjukkakor i går. Doften av hembakt bröd höll i sig långt in på kvällskvisten i vårt hus. Underbart... I morse kunde jag inte låta bli att avnjuta varm choklad, som jag doppade detta goda bröd i, med mycket ost och extrasaltat bregott på. Mums!
Häcken blev i går klippt. Det tog nästan halva dagen. Den är ju rätt så gigantisk. ..
Tonåringarna bakade jättegod hemmagjord pizza och lekte i vattenspridaren hela kvällen.
Tömkörde min Farmarpojke som äntligen börjar vara på bättringsvägen efter sin segdragna förkylning. Hörde att det är många förkylningsvirus i farten och det är säkert ett sådant som envisats med junior.
Mina morgontrötta ungdomar ska strax väckas. Vi har många aktiviteter som väntar idag. Solen skiner och jag hoppas den fortsätter att värma oss resten av veckan.
Ha det bäst! P o K
tisdag 14 juli 2009
Halvvägs...
Däckade vid 22-tiden i går kväll och vaknade vid 8 i morse! Har sovit som en klubbad säl och fattar inte varför jag ändå inte känner mig utvilad... Tjurarna var lite sura över min sovmorgon i morse och råmade extra högt i mina tinnitus-öron. Usch och aj!
I dag är det bak på G i bagarstugan. Eldar för fullt för att få upp värmen i ugnen. Hade tänkt mig hinna med lite trädgårdspyssel och tömkörning mellan måltiderna i vårt hem. Ibland kan jag uppleva att mycket kretsar kring fika-lunch-fika-middag-kvällsmål. Hinner knappt lämna spisen innan man ska dit igen.
I går gjorde min duktiga Paula lunchen helt på egen hand. Tack för det! Gott blev det med. I dag ska tonåringarna göra hembakt pizza i vår vedeldade ugn i källaren till middag. Det ska bli intressant och förhoppningsvis gott!
Ha det bäst! P o K
måndag 13 juli 2009
Slagpåsar och mellanhänder
Helt naturligt väljer barnen oftast att lyssna till de som står dem närmast dvs. föräldrarna. I andra hand kommer syskon och mor/farföräldrar. Det är så det SKA och BÖR vara. Men vad händer när relationerna där emellan inte är riktigt "friska"? När det saknas viktiga länkar som bör sammanbinda dessa viktiga relationer..?
Jo, barnen blir då osäkra, otrygga, och vilsna. Bristen på omtanke, respekt, medkänsla, förtroende och kärlek, gör att barnens värderingar och uppfattningar om vad som är rätt och riktigt rubbas. Det sunda förnuftet, erfarenheten och värderingar om vad och hur ett riktigt familjeliv bör vara, saknas.
Blodsband är de starkaste band som finns. Ingenting kan klippa dessa band. Den villkorslösa kärleken där blodsbanden förenar oss människor, är otroligt stark. Trots outhärdlig, orättvis och fruktansvärt elak behandling från de vi har våra blodsband ifrån, så ligger ändå kärleken på lur och väntar att få träda fram.
Störst av allt är kärleken, heter det ju. Allt uthärdar den, allt tror den, och allt hoppas den... Så fantastiskt ÄR det!
De goda gärningarna många av oss vuxna gör gentemot barnen, är tyvärr allt för ofta björntjänster. I stället för att lösa konflikter vuxna har sinsemellan, så försöker vi via barnen lindra våra värkande och sårade hjärtan. Tänk om minst hälften av energin, som går åt till att hålla masken uppe gentemot barnen, istället omfördelades till att hitta bra lösningar på konflikterna som vi vuxna har. Skulle vägen mot att hitta en hållbar lösning då, bli mindre svårframkomlig? Skulle vi vuxna kanske t o m må bättre av, att försöka hitta (och lösa) källan till problemet, istället för att fortsätta stoppa huvudet i sanden och låtsas som ingenting..? Skulle vi kanske kunna fundera på att vara de vuxna förebilder (som våra barn behöver) genom att hitta hållbara lösningar på problem som stör vår vardag? Vore inte det en god idé..?
I alla relationer där man har kört fast och inte kommer någon vart, så finns det alltid hjälp att få. Det vet jag av egen erfarenhet. Kunnigt folk hjälper till med att strukturera upp en handlingsplan för att hitta vägar ut ur eländet. Men det är vi vuxna, som måste göra jobbet själva - det kan ingen annan göra ÅT oss...
Med tid, vilja och beslutsamhet klarar man allt. Så är det bara...
Take care, live life - be happy!
söndag 12 juli 2009
Tävling och lobotomi
Pga Farmarpojkens förkylning så valde jag att starta med lille Emil istället. Vilken lyckträff..! För min del blev det seger i dressyren, 3:a i maraton och 4:a i precisionen. Vi hade snabbaste tiden i precisionen, och de tre momenten tillsammans, resulterade i en totalseger för oss i vår ponnyklass! :-)
Malin glänste med sin Emil i alla grenar och vann allt hon deltog i, överlägset i ungdomsklassen. Det förtjänade hon stort efter all träning och kämpaglöd hon visat. Jag är en extra stolt mamma just nu...
Min Paula kom hem tidigt i morse från Borås och nu är vi äntligen alla i familjen på plats. Nr. 6 har besökt morfars i helgen och nr. 5 har följt med som hästskötare hela helgen. Allt har gått fin-fint, men jag känner mig dock som en lobotomerad zombie just nu... Härligt trött och totalt nollad i skallen efter all koncentration, fokus och nervpirr man utsatt sig för dessa dagar.
I kväll blir det helt klart att softa i soffan, gosa med familjen och ha det välförtjänt mysigt!
Ha det bäst - helst bakom en häst! (i vagn alltså...)
onsdag 8 juli 2009
Allt man behöver på fyra ben

tisdag 7 juli 2009
Eländes elände
Nr. 2: Farmarpojken har feber och kommer inte att kunna tävla som planerat - skit oxå!
Nr. 3: Har efter "förhandlingar" insett att de kundfodringar jag har i mitt företag, knappast kommer att bli betalda - dubbelt skit!
Vad blir nr. 4 då? Och nr. 5....?
Får lov att fokusera på det som faktiskt går bra i stället...
Nr. 1: Har det ovanligt välstädat här hemma, kylskåpet är fullt och tvätthögen inte alltför stor.
Nr. 2: Vardagsrutinerna (om än det är sommarlov) har börjat flyta på riktigt bra i vår nyligen utökade familj. Ungarna börjar lära sig att gå i säng i hyfsad tid, och framför allt stiga upp någon gång på dagen..! :-)
Nr. 3: Jag lever trots allt ett underbart liv och har en underbar familj! Vad mer behöver man..?
Take care, live life - be happy!
söndag 5 juli 2009
Jag vågar
Tack och lov finns det ingen brist på uppslag och ideer, nu gäller det bara att prioritera och ta tag i det jag känner mest för. Mitt levande, befintliga projekt hjälper mig att utvecklas och kräver mycket engagemang och uppfinningsrikedom av mig. Märker att ju mer man klarar av, ju fler svårigheter man lyckas komma sig igenom, ju fler konflikter man lyckats hantera och ju fler konsekvenser av misstag man fått uppleva - desto högre sätter jag ribban på vad jag vill uppnå.
Mina mål blir tydligare. Vägen mot målen blir mindre krokiga, och flexibiliteten och omförhandlingarna av färdvägar blir större.
För att lyckas måste man våga misslyckas.
För att nå nya oceaner, måste man våga lämna land ur sikte.
Man ångrar oftast saker man inte gjort och inte har sagt... Av allt man gjort och allt man sagt (omän det blev bra eller dåligt) så har man i alla fall gjort en insättning på erfarenhets-kontot. Det kontot, är nog bland de få saker, som jag inte har något exakt mål med. Det får, och ska bli, hur stort som helst...!
Live life, take care - be happy!
lördag 4 juli 2009
På barns vis
Vissa dagar förstår jag varför det i vissa familjer råder en ganska "fri" uppfostran. I stället för att ta konflikter med barnen, lära dem vara ansvarstagande, vänliga och ha ett gott allmänt uppförande, så är det såååå mycket enklare att överlåta det ansvaret på "samhället".
Barn som har problem i skolan = det är skolans ansvar att ta tag i det.
Barn som bråkar mycket med kompisar och har problem med relationer = det är kompisarnas fel.
Barn som blir överviktiga och inte får uppleva fritidsaktiviteter = vems fel är det...?
Barn som har svårt för att samarbeta och ta ansvar = var ska de lära sig det - på stan?
På alla ovanstående påståenden, skulle jag vilja svara att det är i hemmen barnen präglas och får lära sig de viktigaste och grundläggande färdigheterna. Både de sociala, emotionella och praktiska färdigheterna. Samhället, skolan, kompisar m.m. anser jag bara bör vara ett komplement, som ytterligare ska finslipa barnens personligheter och kunskaper.
Jag förstår mig inte på familjer som anser att ungarna ska få lära sig det mesta på egen hand. Vad är då vår roll som förälder? Pengabank? Den som ser till att mat finns i kylskåpet och en plats för barnet att vistas på? Eller....?
Nej..... jag har sagt det förr, och säger det igen: Vi föräldrar måste börja ta vårt vuxen-ansvar! Vår uppgift är att vägleda, stötta, hjälpa, finnas till, medla, förhandla, diskutera, utbilda och TA HAND om våra barn. Vissa verkar även tro att man ska berätta allt för sina barn. Vuxnas konflikter sinsemellan, ekonomiska bekymmer, sjukdomar m.m, kan skapa stor oro och kaos i ett barns inre, när de inte riktigt vet hur de ska handskas med alla känslor sådan information skapar.
Naturligtvis bör man berätta för sina barn om något "speciellt" pågår, men då bör det ske ur ett barn-perspektiv och på ett sätt så att barnen förstår att de inte behöver oroa sig, och att vi vuxna ska göra allt för att deras bästa kommer i första hand.
Vi har bara våra barn till låns. Tiden flyger fram och vips är de utflugna. Förhoppningsvis hittar de hem igen ibland, så att vi får ge dem den omtanke och omsorg de så mycket behöver.
Idag har nästan hela dagen gått åt för ungarna att tillsammans flytta fårhagen. R hjälpte dem på traven i morse och visade hur de skulle göra. Ändå är de inte klara ännu. 10 000 ursäkter för att inte färdigställa arbetet de håller på med, har pluppat fram ur deras munnar idag. Hjälps man åt så tar det max 15 min att göra det klart, men samarbetar man inte, så går det inte bra... Innan dagen är slut kanske de har kommit på det själva. Om än jag poängterat det hela dagen - så är det väl inte förrän då 5-kronan trillar ned. :-)
fredag 3 juli 2009
Yes....!
Denna dag har varit katastrofalt jäktig. Uppe tidigt, hjälpa Paula att packa inför hennes Borås-resa till pappsen, skjutsa till resekamraterna, handla och sen laga lunch. Fortsatte sen med storstädningen av stugan och sliter mitt hår, för att rök-lukten verkar va omöjlig att få ur väggarna på toaletten. Någon som vet något knep för att få bort den...?
Nu är allt torkat, putsat och dammat. Mattor tvättade och all övrig textil rengjord och struken. I morgon blir det till att fixa möblering och iordningställande för uthyrning igen. Det blir en saftig faktura för denna flyttstädning.
Nio personer till middag idag. Skulle göra lasagne och sallad till. Vårt egna hem har blivit upp och ner de senaste två dagarna eftersom jag ägnat all "ledig" tid till stugan. Pek-finger-Vekå satte hela familjen i arbete med att dammsuga, putsa m.m. för att hinna fixa allt innan våra gäster skulle dyka upp.
Tack och lov märker nog min underbara familj när det är bäst att göra som jag säger (när jag är lite stressad och småirriterad) för de hjälpte duktigt till med alla förberedelser.
Efter god och lyckad middag så fortsatte städningen lite till. Nu rycker familjen i mig och vill umgås, kanske det är bäst att vara social en stund.
Har äntligen fått barken på ridbanan idag. Tyvärr så tror jag det blev för lite, undrar om jag får min käre man till att hämta lite till..?
Ha det gott, take care, live life - be happy!
torsdag 2 juli 2009
Ledig stuga och stallplatser
Har tokstädat stugan hela dagen. Har fått underbar hjälp av min sommargranne Eva, oj vad duktig hon är! Är inte klar på långa vägar ännu, men hoppas hinna klart i morgon.
onsdag 1 juli 2009
Egen-tid
Vad gör man då? Jo, man tar en runda med Farmarpojken - sen är allt bra igen! :-)
Värmen fortsätter att hålla i sig och ungarna ville så klart åka och bada idag igen. Pga för mycket småjobb som behövde utföras här hemma, så meddelade jag att idag skulle det inte bli någon bad-skjuts. Tre av barnen valde då att ta cyklarna till hjälp för att komma sig dryga milen till badstranden. De hann bada någon timme innan det var dags för hemfärd och jag fascineras över att det gick så smärtfritt!
Stugan på gården kommer med all säkerhet att bli ledig inom kort. Har dessutom tre stallplatser lediga. Nån som vet någon som vill hyra...?
Mina krav på hyresgäst: Rökfri, skötsam, snäll med barn och djur, utan ekonomiska bekymmer och med en social kompetens som är "normal".
Hör av er, kramiz från Vekå!