Är det sant?

Det känns så overkligt att Konka verkligen är här! Vi sa båda två, när vi satt i bilen på väg från Bastuträsk, att det kändes som om vi träffades bara härom dagen. Fastän det är flera år sedan...!

Bara att fortsätta där man slutade. :-)

Det är underbart att få dela med sig av min vardag till min allra godaste och finaste vän. Lugnet infinner sig när vi träffas och man blir "hel". Tror jag behåller henne här...

I dag ska vi åka en sväng. Har så mycket jag vill visa henne och folk jag vill att hon ska få träffa. Men först måste hon få vila upp sig ordentligt och "landa". Efter den omtumlande resan hit så behövs det nog.

Ungarna verkar superglada över att äntligen få träffa människan mamma jämt pratar om. Min kära R verkar oxå glad över att få uppleva min Konka. För det är DET hon gör med en... Konka etsar sig fast. Man upplever henne. Den äkthet hon visar, och den livsglädje, ödmjukhet och tacksamhet hon sprider, minns man och vill uppleva igen. Och igen. Och igen...

Är så tacksam över att min familj får träffa henne.

Take care, live life - be happy!