En blogg där tankar, handlingar, människor och djur står i centrum
lördag 28 februari 2009
Mina underbara barn
I kväll visade Paula vilken bra egenskap det är att vara tålmodig och envis i hennes dressyrarbete med Nypon. -13 grader, halv åtta en lördagkväll, hur många trettonåringar hittar man då på en dåligt upplyst dressyrbana, tränandes på sin ponny...? Inte så många tror jag.
Paula berättade med stor entusiasm över att hon sett en fallande stjärna. Mmm, stjärnhimlen är fantastisk i kväll. Vindstilla och kallt. Snön knakar och knarrar ljudligt när man går på den. Bara Ni som upplevt det vet vad jag pratar om! :-)
Den lilla stunden på ridbanan ikväll, när jag beundrande tittade på min Paula, och stunden från mitt på dagen, när jag lät solen få värma mina bleka kinder när jag satt på altantrappen och såg Malin skrattande försökte hjälpa nr.5 med trickskidorna bakom skotern, det är sådana där stunder jag arkiverar bland "favoriterna". Så att man lätt kan hitta igen dom. Och plocka fram dem när de behövs.
Min minnesbank försöker jag fylla med glada, speciella minnen. Upplevelser man aldrig mer får se, känna, erfara... de vill jag kunna plocka fram bakom ögonlocken när jag väntar på att sömnen ska infinna sig, eller när ångesten kryper fram och skapar kaos, då vill jag hitta de där positiva stunderna... de som gör allting värt någonting...
Lova va rädda om varann, P o K
1-0 till kroppen
Hjärtat slår så det känns som om det ska hoppa ut ur bröstkorgen, jag är yr, matt, har järnsmak i munnen och har uttorkade slemhinnor. Känns som om tungan fastnar i gommen hela tiden! Benen vill inte riktigt bära mig och det var med nöd och näppe jag fixade att släppa ut hästarna i morse. All ork är som bortblåst! Känns för djävligt...
Bieffekter på medicineringen, säger dom. Du är faktiskt sjukskriven av en anledning - JAJAAA jag hör vad ni säger, men jag vill inte lyssna....
Med tanke på att jag svarar så dåligt på medicinen så måste jag tillbaka till veckan. Mera dropp, mera frånvaro...
Idag har jag faktiskt lyckats skruvat ihop två av skåpen till vårt nya kök. Golvet blev så himla fint och jag längtar så efter att få se det färdiga resultatet. Är lite orolig för att vårt val av tapeter inte riktigt stämmer in, men vi får väl se när allt är uppe!
Take care and make love!
fredag 27 februari 2009
Äntligen hemma!
Min orkeslösa kropp håller knappt ihop, känns det som... Och jag som har så mycket att hinna ikapp..! Är heltidssjukskriven i två månader!! Har väl aldrig varit sjukskriven i den omfattningen tidigare..?
Nä, nu lägger jag mig på soffan ett tag. Måste sortera min tankar.
P o K
söndag 22 februari 2009
Kursdag
Vill verkligen inte åka någonstans i morgon. Har så mycket ogjort... De behöver mig här hemma och jag känner mig självisk i fall jag åker. Ska använda mig av dagen för att tänka ordentligt.
Min Konka ringde i går. Hon ska opereras till veckan. Strålbehandlingarna hjälper inte och de vill därför ta bort tumören via operation. Jag vet hur orolig hon är. Känner hennes ångest. Har en varm känsla av att allt kommer att gå bra. Det kommer att gå bra!
Nu har vi valt tapeter till köket. Lite lantlig stil mot beige-blått-grått i färgen, kommer att bli kanon! I morgon kommer de och lägger in mattan - spännande!
Ha det bäst och lova att va rädda om varann..!
lördag 21 februari 2009
Kalla vindar
Har lämnat Malin på volleybollturnering. Paula och nr. 6 har precis gett sig ut i stallet för att mocka och sen har de visst tänkt att rida en sväng.
Med tanke på att jag vanligtvis har en hel del att stå i, så måste jag försöka tillbringa helgen med att delegera ut ansvar som jag tagit på mig, åt andra som får lov att lösa det istället. Ska betala ut löner och kolla räkningarna samt bara göra liiite bokföring. Om jag hunnit med det, så känns det lite bättre att åka iväg igen på måndag.
Har lånat hem tre pärmar med tapetprover som jag längtar efter att få frossa i. Vi kommer att få värsta fina köket.... :-) Längtar tills allt e klart!
Ha en bra helg! P o K
fredag 20 februari 2009
Permis
Taket i köket är numera vitt. :-) Det blev jättefint!!! Golvet är spacklat och på måndag åker den nya korkmattan in i hallen och i köket. Ska bli jättespännande att se hur slutresultatet blir...
onsdag 18 februari 2009
Tysta golv
Fick ett samtal från min läkare igår. Har inte hört något från dem på länge, trodde allt var bra... (eller ville åtminstone tro det) De ville lägga in mig igen. Gärna omgående. Jag kände mig inte alls redo för det, så jag lyckades i a f skjuta på det till idag.
Det har hänt så mycket här hemma de senaste dagarna, familjen behöver mig här. Men mest behöver de väl en frisk och stark Vekå, så jag får se till att bli det!
Sköt om er. Don´t worry - be happy!
tisdag 17 februari 2009
Kärvt
När kylan lagt sig och värmen vänder åter så behövs de vilande resurserna. Solens strålar värmer likt det största av allt - kärleken. Utan den väcks det vilande inte till liv. Utan värmen och energin som kommer så dör man. Ibland finns det gott om resurser - då tar det lite längre tid. Men om lagret av energireserver redan är alarmerande tomt, då går det snabbare...
På välgödslad och väl underhållen mark växer sig de största och starkaste träden. De kan t.o.m. lyckas med bedriften att behålla några av de uttorkade, färglösa bladen långt in på senvintern. Inte förrän våren framkallar knoppbildning hos trädet, så fälls det gamla bladet. Det blir bortknuffat av det nya, friska och livskraftiga. Det gamla faller då, för att istället vara den som ger näring till trädet åter.
måndag 16 februari 2009
Hemlisar och livsfilosofier
" Att tämja en häst som är stor och vild och som hanteras av flickor som väger 40 kg handlar i första hand inte om fysisk styrka, utan snarare om förmåga att kommunicera. "
(från Lenas avhandling)
Förmågan eller oförmågan att kommunicera, interaktionen, att vara ödmjuk och ha en social intelligens, är oftast de saker man snabbt lägger märke till i mötet med människor. De kontrollerande, dominerande som sätter sitt eget mående i främsta rummet, utan hänsyn till hur ens beteende påverkar omgivningen, har jag svårt att respektera. De som med härskarmetoder försöker få sina närmaste att tänka och agera på det sätt som DE anser vara rätt och riktigt, de kan jag inte heller respektera.
Alla har vi rätt till våra egna tankar, hemligheter, livsfilosofier och uppfattningar om vad som är rätt och fel. Det som JAG anser vara rätt för mig, finns det inga garantier för att det är rätt för DIG. Det måste man själv komma underfund med, eller hur?
Våra olika metoder för att handskas med svårigheter och vägval vi ställs inför i livet, avslöjar oftast en stor bit av vår personlighet. Gräver man ner sig? Beklagar man sig för hela världen om hur dumma alla är? Lyfter man fram orättvisor och andras "fel"? Eller försöker man se det från den andra sidan? Vilka möjligheter som ges... vilka dörrar som öppnas när andra stängs?
Jag vet i alla fall vad jag skulle göra... :-)
söndag 15 februari 2009
Borta bra - hemma bäst!
Är dock jättetrött efter dålig sömn i en alltför taskig säng. Ska bli skönt att sova hemma i natt bredvid min R. Flickorna mår prima och jag fascineras över att det inte behövs mer än två dar, för att längta efter dem i mängder.
Skriver mer i morron, då min hjärna hunnit hämta sig efter helgens alla intryck.
Take care, live life - be happy!
lördag 14 februari 2009
Orsak till stress
Idag fick jag det bevisat vem det är i min omedelbara närhet, som gör att jag reagerar på detta vis. Egentligen har jag alltid vetat att denna personen gör mig stressad, men jag har nog aldrig erkänt det för mig själv förrän nu, hur otroligt mycket denna person påverkar mitt mående. I stället för att bara finnas där med uppmuntrande kommentarer, med tillit och förtroende till min egen kompetens till förnuftiga beslut här i livet, så måste jag alltid försvara mig.
Jag ifrågasätts på ett kränkande sätt, jag blir offer för känslomässig utpressning och jag omyndigförklaras på alla sätt och vis. Naturligtvis så opponerar jag mig och försöker förklara att jag gör så gott jag kan, och att jag önskar att bli accepterad för den jag är och vad jag står för. Men det når liksom inte fram...
Av respekt till personen i fråga, som ändå betyder väldigt mycket för mig, så låter jag detta fortgå. Tänker att alla kommentarer görs av välmening, utan tanke på att de faktiskt kan såra och trycka ner mig. Denna person har inte haft det så lätt i sitt liv och vet väl inte hur man ska bete sig..? Jag kan nog lista upp en hel del förklaringar till dennes beteende.
Med facit i hand så kan jag bara sucka djupt. Jag vet att det är mitt eget fel ifall jag låter detta fortgå. Ingen annan än jag själv kan lösa detta åt mig. Känns bara så jä-la jobbigt...
Ska nu försöka koppla av. Åka i väg på min efterlängtade kurshelg. Malin mår tack å lov mycket bättre, så det känns skönt.
Take care, live life - be happy!
fredag 13 februari 2009
Nu vänder det

Malin var tvungen att hämtas tidigt idag från skolan. Hon var likblek och mådde dåligt. Efter en tupplur i soffan tempade jag henne och jag chockerades när jag upptäckte att tempen visade 40,0 grader! Hon mår INTE bra... Stackars lilla Malin... :-(
Och jag som ska åka bort i helgen... Kommer att vara en orolig mamma på distans, hoppas det inte blir så allvarligt för henne!
Ha nu en riktigt trevlig helg! P o K
Lova att vara rädda om varandra...Läs boken klart!
I livet hamnar vi ibland i liknande situationer. Man upptäcker att vissa pågående händelser tyvärr leder enkelriktat mot obehagligheter. Vi har då valmöjligheter att göra (precis som i fallet med boken) att välja att avvika från det obehagliga. Eller vi kan också välja att avsluta boken.
Stämmer då våra antaganden om att boken hade ett dåligt slut, ja... då har man stärkt sin självkänsla ytterligare och vågar kanske lita mer på sin intuition vid andra tillfällen i livet. Man får även slippa bekymret med att gå och fundera på ifall man valde fel att inte läsa boken klart. Den kanske hade en knixig vändning på handlingen i sista kapitlet, som gjorde att alla pusselbitar föll på plats...? Det får man ju aldrig veta om man väljer att ställa den i bokhyllan - endast läst till hälften...
Döm inte hunden efter håren
P o K
torsdag 12 februari 2009
Borta bra - hemma bäst?
Idag har jag tillbringat nästan hela dagen på klubben - riktigt skönt! Personalmöte med strukturering av arbetsuppgifter, möte med redovisningsfirman samt ett uppfriskande dressyrpass med Farmarpojken. Han börjar bli så stadig och fin i formen, och jag börjar äntligen få ett jämnt stöd i tygeln när jag rider honom. Jättekul! :-)
Handikapplektioner och styrelsemöte på eftermiddagen. Mycke häst idag... :-D Paula har varit ute och ridit med en kompis och Malin på volleybollträning.
Har hamnat efter i mitt plockande på övervåningen med sortering och bortstädning av gammalt linne och omoderna gardiner. Gjorde ett jätteryck i går kväll och städade bort en massa. Ska se ifall jag orkar fortsätta ikväll. Skulle vara skönt att bli klar med det projektet!
Blir skönt att åka bort i helgen... å vad jag längtar! Kurs i hästverksamhetens tecken och sova på hotell - lovely!
onsdag 11 februari 2009
Måltavla i smutskastning
Glädjen i att få göra något gott för någon annan räcker långt. Känslan av att man gjort någon en välgärning eller stöttat när någon haft det svårt, tycker jag är behaglig. Jag hoppas ju att folk ska göra likadant mot mig!
Behandla andra som du själv vill bli behandlad, heter det ju... eller hur?
Idag fick jag ett telefonsamtal som jag känner att jag inte förtjänat. Tar inte åt mig personligt, försöker vara gåsen som vattnet bara rinner utanpå. Har tidigare pratat om katarsis, dessa vredesutbrott som en del "sjuka" människor utövar. Inget konstruktivt kommer ut ur dessa utbrott, bara en massa slöseri med energi.
Ju längre denna process kommer att pågå, desto säkrare blir jag i mitt ställningstagande. Korten måste fram på bordet och rättvisan ska få råda!
Justice vill be done...
Årsavslut
Har gjort klart alla papper för klubbens bokslut för 2008 idag. Ska bara lämna över alla pärmar till redovisningsbyrån för sammanställning, sen är det klart! Har även fakturerat och gjort en massa annat papperstjafs som legat och väntat på mitt engagemang.
Ridlektionerna gick jättebra igår. Önskar jag hade mer tid över till sådant som jag känner ger en sådan positiv respons. Till helgen ska jag gå sluttampen på den vuxna ungdomsledarutbildningen som förbundet anordnar i Skellefteå. Det ska bli riktigt skoj!
Idag är båda mina tjejer äntligen på skolan samtidigt. Det snörvlas och hostas lite fortfarande, men de är i alla fall i skolform nu.
Ha det bäst, P o K
tisdag 10 februari 2009
Hoppa hage

Sol!
Har lånat hem mattprover till kök och hall. Går emot strömmen och vägrar ha klickgolv. Jag vill ha korkmatta. Otroligt nog så visade det sig att jag och min R har hyfsat samma smak vad gäller val av matta, så detta val blir enkelt. När det gäller kakel i köket är jag däremot lite mer tveksam. Klassiskt vitt, eller trendigt och utmanande?
Har kört iväg den gamla köksinredningen till huset på Storliden. Lastade hästtransporten full och konstaterade att den är suverän vid flytt av möbler. Har lånat ut den till klubben idag då två av klubbens hästar ska till kliniken. Endast tre av klubbens sju nyinköpta hästar går idagsläget att använda i lektionsverksamheten. Ekonomiskt hållbart? Svar: Nej.
Orkar inte tänka mer på de problemen idag. Vill göra något riktigt kul och upplyftande under dagen, känner att jag behöver det. tror jag ska ta mig en ridtur med min "kille" och plumsa lite djupsnö. :-)
Ha det bäst - helst till häst!
måndag 9 februari 2009
Vi är på G

Han hjälpte mig att färdigställa ritningen på det nya köket, så nu är det fastställt hur det ska börja se ut! Nu behöver jag bara få med mig någon till Haparanda för att hämta hem eländet. :-) Vägrar att köra så lång väg själv (och får inte för doktorn heller...).
På den här bilden syns det var vattenläckan har varit. Spånet var rejält blött och det luktade inte gott! Vi har alltid lidigt av ett väldigt knarrande och sviktande golv i kök och hall. Vi trodde att det skulle vara enkelt att bara få förstärka lite och kanske lägga in några fler åsar, men så enkelt blir det visst inte... Standard är 60cm mellan varje golvås och här är det 80cm! Inte konstigt det svajar! Känns bortkastat att bekosta nytt golv, ny inredning m.m. om inte allt är ok i botten!
Har grubblat hela eftermiddagen och kommit fram till att det finns egentligen bara en lösning. Och det är att göra om allt ordentligt, annars kommer man nog att ångra sig... Bort med alla golvspånskivor och in med fler åsar och regla om hela golvet. Bra kommer det att bli, men både dyrare och mer tidskrävande. Ska på egen hand riva ut golvet i morgon och knacka bort gammalt kakel. Då slipper vi en kostnad där i alla fall.

Här har det kommit dit en kupévärmare som ska påskynda upptorkningen av det fuktiga. Lyckligtvis hade vattnet inte trängt in i vardagsrummet. Tack å lov för det...!
Har haft besök av en kunnig ekonom idag. Vi har gått igenom en massa handlingar som rör ridklubben. I morgon kommer vi att påstarta en jobbig men nödvändig process i ridklubben, som jag kanske kommer att berätta om längre fram. Tyvärr kommer processen att kräva en hel del prestationer från mig personligen och det är viktigt att jag inte ger upp. Lever på hoppet att resultatet av den kommande processen kommer att göra att man går starkare ur eländet, mängder av erfarenheter rikare och att jag får besitta en känsla av att jag gjorde så gott jag kunde... Mer kan man inte göra... Då sover man kanske gott om nätterna?
I morse när jag vaknade var jag mer utvilad än jag varit på länge. Brukar vakna ofta på nätterna, sover bara i korta perioder oftast. Men i natt var jag nog i halvkoma. Jätteskönt att stiga upp och verkligen känna att man har vilat!
Take care, live life - be happy!
söndag 8 februari 2009
I morgon sker det!
Har hunnit med allt jag tänkt idag och lite till. Med tanke på att vi blir utan spis nu ett antal veckor framöver, så har jag lagat en massa mat och frusit in, så att vi inte bara behöver leva på micromat den närmaste tiden.
Vilken utmaning den närmaste tiden blir med att leva utan kök, om det ändå vore sommar så att man kunde sitta ute och äta...
Ska strax ta in mina hästar som verkar lite missnöjda med busvädret ute och natta mina goa tjejer. Tänkte få sätta mig i lugn och ro framför datorn en stund och få fram en ritning på köket, som byggarna får tycka till om i morgon bitti när de kommer.
Kolla in lilla Malin när hon blåser ljusen på sin födelsedagstårta! :-) Brorsan filmade henne, tyvärr får jag inte bilden vänd åt rätt håll... De var hit idag igen och körde pappas gamla Lynx från 1971. Otroligt nog så hade den startat fastän det var mer än tio år sedan den var igång senast. Brorsan har visst tänkt delta i något slags veteran-skoter-rally med den gamle orange skotern, vilka tokigheter... ;-)
Take care, live life - be happy!
Mera snö

Steg upp när min R åkte för att ploga. Har precis varit ute och släppt ut hästarna i hagen, skulle gå till ladugården sen, men var tvungen gå in för att vila en stund. Det snurrar i huvudet och jag känner mig kräksjuk. Funderar på ifall jag ska gå i säng igen och vänta lite med djuren, men jag har ju så mycket jag måste hinna idag. Slakteribilen kommer och det måste skottas på gården för att den ska kunna ta sig fram genom snön. Köket och hallen ska hinna städas ur klart, och kylskåpet gapar tomt i brist på någon som har handlat för att fylla det.
Tror sysselsättningen är räddad för dagen... :-)
P o K
lördag 7 februari 2009
Tiden går
Kerstin hette hon när hon var i magen, men när hon kom ut så såg vi genast att det var en liten Malin. :-) Det är fantastiskt vad tiden går fort, och det är på ungarna man ser att den gör det... Mina underbara tjejer växer sig större och jag är tacksam för var dag jag får ha dem i huset. Vips så åker de väl snart ut på egna äventyr och då får man sitta hemma och vara orolig...
Åkte iväg tidigt i morse i snöovädret med Malin, Emil och Farmarpojken på körkursen i Ersmark. Fick mycket beröm över min liksidiga häst som tränaren tyckte var duktig och trygg för sin ålder. Även Malin och Emil var jätteduktiga, och Malin var väldigt stolt över sin ponny.
Kom hem just innan sex i kväll och har haft huset fullt sen dess. Tårta, paket och prat i kvadrat runt köksbordet. Brorsan och hans pojkar har hjälpt till lite med flytt av möbler. I morgon ska vi försöka hinna klart. Nu har familjen gått i säng och jag ska ut och natta djuren. Är helt slut i huvudet och i kroppen och längtar efter sängen.
Ha det bäst! P o K
fredag 6 februari 2009
Abstinens

Satt uppe halva natten (känns det som) och författade ihop ett förslag till Årsmötet från oss i styrelsen. Känns angeläget att få det på pränt och att medlemmarna får ta del av innehållet. Undrar om man kan lägga ut sådant material på klubbens hemsida för att det ska vara lättillgängligt för medlemmarna? Hmm... det måste jag kolla.
På måndag rivs golven upp i hallen och köket. Har hur mycket som helst ogjort innan dess. Är långt ifrån klar med att plocka undan alla saker, vet inte ens var jag ska ställa dem..? I morgon är jag och Malin på körkurs hela dagen, på söndag kommer slakteribilen och sen är måndagen här... Kan någon komma och hjälpa mig? :-)
Nu när jag fått min internet-abstinens stillad en stund, så ska jag ta tag i lite papper som inte kan vänta till efter helgen.
Take care, live life - be happy!
onsdag 4 februari 2009
En klagovisa
En förkylning bröt ut för Malin igår kväll. Säkert därför som hon var på så konstigt humör. Näsan rinner, ont i halsen och tjockt i huvudet på lilla gumman. Håller tummarna att hon hinner bli frisk innan hennes födelsedag på lördag.
Har själv en fruktansvärd huvudvärk idag. Det går sakta att skriva på datorn då bokstäverna tycks fara huller om buller och vill inte vara stilla. Har kräkts, men känner mig inte magsjuk. Aptiten är borta igen och allt jag för mot min mun gör mig illamående och äcklad.
Vilken klagodag det blev idag då... :-) Då kan jag ju lika gärna fortsätta att klaga. Eftersom jag genom åren lärt mig att det inte lönar sig att sätta allt för stor förhoppning till folks välvilja och samarbetsvilja, så inser jag nu att det är bättre att lägga energi på hur man själv ska handskas med oväntade händelser och känslostormar som passerar ens liv. Jag kan inte påverka hur andra ska uppföra sig eller bete sig, men jag kan däremot påverka hur jag själv ska förhålla mig till olika folks beteenden och yttranden.
Snälla, tysta, sävliga och varsågod-trampa-på-mig-vekå är borta. Död och begraven. Livet är för kort för att man senare i livet ska gräma sig över varför man inte gjorde si eller så, när man upplevde att man blev felbehandlad. Jag tycker att vi alla är skyldiga oss själva att vara ärliga mot vår omgivning om vad man accepterar och inte. Man behöver inte bli elak bara för att man säger vad man tycker. Ofta ligger problemen hos den som mottar ett ärligt svar som inte riktigt accepteras, istället för hos den som levererar det påstådda.
En "frisk" och "normal" människa förstår detta.
Har allt för ofta den senaste tiden blivit konfronterad med personer som INTE besitter samarbetsviljans nobla egenskap. Ett vanligt förhållningssätt till konflikthantering tycks vara att antingen stoppa huvudet i sanden, att hålla sig borta och totalt vägra någon konfrontation, eller att låtsas som att det regnar... Avståndstagande och hoppas på att alla konflikter bara går att sopa under mattan funkar ett tag. Den typen av kommunikation kallar jag envägs-kommunikation. Ett ypperligt exempel på konflikträdsla och sätt att utöva makt över andra genom att ej delta i lösningar på problemet. Blundar man nog hårt kanske det hemska försvinner...eller..?
Nu ska jag göra lite lunch till mig och Malin. Hoppas det går att äta. När R kommit hem vill jag ut och köra häst. Längtar ut i stallet...
Take care... P o K
tisdag 3 februari 2009
Krav på sig själv
Idag blir det banken, hovslagaren kommer, ridlektioner, köra häst, plocka i köket och personalmötet som blev uppskjutet från igår.
Måste ringa doktorn med, för Paulas ögon vill inte riktigt bli bra, speciellt det högra. Tänkte be om ett pricktest så vi får kolla ifall hon är allergisk mot något. Malin har vaknat på fel sida idag. Gråter och är arg. Vill inte till skolan. Väldigt ovanligt för att vara henne. Fick ur henne att de ska börja prata om kilo idag. - Och det kan jag inte!!! säger hon. Tror bestämt hon lider av prestationsångest. Hon känner säkert att de ska prata om något som hon inte behärskar och är säkert rädd att hon inte ska klara av det... lilla gumman.... vilka krav! Försöker förtvivlat att få henne att sänka sina krav på sig själv. Hoppas det inte är mitt fel att hon tänker så...
Ha en bra dag! Kraaam
måndag 2 februari 2009
Luftslott!
Väl i fuse så ringde telefonen och jag fick höra att en av de anställda var sjuk på klubben. Någon minut senare ringde det igen - då hade den andra anställdas hund blivit påkörd och sprungit till skogs! Malin blev upprörd över att jag väckte henne så sent (kl.7 !) och jag känner att denna dag kunde ha fått starta i ett lugnare tempo...
Har funderat över en sak när jag irrat runt här på förmiddagen. I en del familjer upplever jag ibland att projekt påbörjas, semestrar planeras, renoveringar i hemmet avlöser varandra, och helgerna är fullbokade. Familjens medlemmar möts i dörren och skriver lappar till varandra. Man sover ihop och det är nästan endast då man träffas. Man skulle kanske kunna tro att det är min egen familj jag skriver om... Ja, ibland har vi väl det så... men det är inget vi eftersträvar! Men en del verkar själva ha valt att ha det så, för stannar de av och tittar på hur de egentligen har det, så gillar de inte vad de ser....
Korthuset de byggt står på en bräcklig grund, och stormen som väntar bakom hörnet blåser med lätthet sönder luftslottet de bor i. Det känns inte riktigt bra i förhållandet = då skaffar vi ett barn till, eller en hund kanske!? Eller, så renoverar vi källaren, eller köper ny skoter, eller kanske byter jobb, går med i viktväktarna, flyttar från orten och startar ett "nytt liv". Blir allt bättre då...?
Kanske för ett tag. Tankarna fokuseras på annat än det egentliga problemet. Man sopar det under mattan och låtsas som att det inte finns. När känslan av att "något" saknas i ens liv, drar man ner rullgardinen, köper skyndsamt sig en ny data-pryl, eller lägger fokus på kommande helgs fest. Då behöver man inte känna något, bara låta auto-piloten sköta ens vardag. Bäst är det om man kanske får bo ihop med någon som även sköter planeringen av ens vardag. Som schemalägger familjens aktiviteter och kontrollerar att alla är på "rätt" plats vid rätt tillfälle. Då behöver man ju inte tänka eller känna något alls. Då kan man bara fokusera på att arbeta, gå, andas och säga ja och amen när dagsschemat kommer under näsan. Gud vilket underbart liv! Eller...?
Om man provar att välja att gå sin egen väg i ett sådant välstrukturerat familjeliv, så ger man nog till slut upp. Man underkastar sig auktoriteten och orkar till slut inte mer. När man kapitulerat och fått för sig att det kanske är mig det är fel på, så börjar man till slut tvivla på sig själv. Jo, så kanske det är..? Jaaa, du har nog rätt... Man väljer att svara på frågor som ställs, så att svaren tillfredställer den som frågar.
Lider med dessa familjer som lever på detta sätt.
Vi lever bara en gång. Jag lovar att man på ålderns höst säkerligen kommer att ångra mer sådant som man INTE har gjort, än sådant man gjort.
Utmaning nr. 2 som jag ålagt mig själv efter nyår är nu klar. Vill inte berätta om den än. Sen - kanske... Just nu håller jag på med ett annat arbete (eller man kan kalla det oxå för en utmaning)som innefattar en hel del detektivarbete. Ju mer som nästlas upp i den härvan, desto värre blir det... Nu börjar det brännas så mycket och jag håller på att vara riktigt nära kärnan till "härvan". Hoppas på konkreta bevis, det kommer att lösa många oklarheter, men samtidigt starta en lång process av känslomässigt jobbiga saker. Men allt sådant för alltid något gott med sig och jag ser fram emot resultatet - hur det än blir!
Ha det bäst! P o K
söndag 1 februari 2009
Söndag = vilodag, eller?
Ungarna tar omställningen och röran här hemma så otroligt lugnt och bra. De ser det nog som ett litet äventyr, och tycker det är spännande nu med kylskåpet i vardagsrummet och fåtöljen nere i bagastugan... Frysen står på altan och övervåningen har fått extra tillskott av alla blommor från nedervåningen.
Gardinerna är borta i köket och det har börjat eka lite grann där inne. Hunden och katten är förbryllade över att allt är huller om buller, och speciellt katten verkar otrygg när hennes gömställen förändras.
I morgon ska garderoberna förhoppningsvis levereras hit. Undrar var jag ska rymma de paketen..? Vet att de får inte vara utomhus. Undrar om man kan be de som lastar av att bära upp dem på övervåningen på en gång...? :-) Kan man vara så fräck?
Har försökt jobba undan en massa pappersarbete idag. Konteringarna för klubbens bokföring i januari månad är så gott som klart, det ska bara knappas in på datorn. Nästan 50 verifikat på en månad och mycket krångel med ekonomiska medel som flyttats hit och dit, skönt att jag nästan är klar...
Är jättenöjd med eftermiddagens möte. Precis så som jag vill möten ska vara. Snabba, enkla, förberedda och utan en massa trams och tjafs. Effektivitet gillar jag!
I morgon bitti har jag personalmöte med våra anställda på klubben. Har precis spaltat upp lite som vi ska prata om. Hoppas det mötet blir lika effektivt... :-) Vill inspirera medarbetare, samtidigt som jag vill ha lojalitet, glädje, och ansvarsfullhet som deras ledstjärnor. Hur förmedlar man sådant? Tips emottages tacksamt!
Nu ska jag plocka in min vackra hingst. Längtar även efter att få krypa ner hos min man och sova. I morgon blir en händelserik dag som jag verkligen ser fram emot!
Take care, live life - be happy!
Halv-fart
Mår inte så bra idag... usch... igår gick jag ovanligt ofta på toan igen och idag verkar det fortsätta... Blir så matt då och hjärnan funkar dåligt, känns som om man går på halv-fart. Har tänkt förbereda mig för ridledarmötet vi har i eftermiddag, men får inte tankarna att samla sig. Ska bege mig utomhus och jobba en stund. kanske det fina vädret och den friska luften gör att jag börjar fungera igen..?
Ha det bäst! Puss puss...