Tappers strävan

Tapper blev utvald att få träna hockey med de stora grabbarna i A-laget, trots att han egentligen var en liten kille, knappt mogen för B-pojkarna. Tränaren kom och hämtade honom inför varje träning och strödde konstant lovord omkring honom.

Tappers självförtroende växte och självkänslan var på topp. När sen säsongen började meddelade tränaren att han inte fick någon plats i laget. Tapper förstod ingenting... Kände sig snuvad på konfekten, som en försökskanin och han blev hemskt sårad.

Tränaren såg Tappers potential, men hade insett att Tappers tid inte var inne än. Övriga lagkamrater och motståndare hade svårt att acceptera Tappers unga och modiga framfart, och tränaren ville därför ingjuta tålamod i Tappers lista på egenskaper.

Rädslan fanns hos tränaren att Tapper skulle mista gnistan, förlora hoppet, bli bitter och kanske t.o.m. lägga klubban på hyllan. Men innerst inne ville tränaren att Tapper skulle träna ännu hårdare, lära sig ta motgångar, hitta tålamodet och stålbadas lite till. Allt för att klara utmaningen bättre, som skulle vänta honom lite senare.

Att klara av motgångar, att hantera dem på ett positivt sätt, är inte det lättaste. Ibland kan man behöva en spark i rätt riktning, för att inte stranda i självömkan och bitterhet. Med motgångar följer alltid en mängd positiva upplevelser, det gäller bara att fokusera på dem i stället.

Ta lärdom av vad som gick fel. Acceptera läget. Älta inte och tänk framåt.

Tappers motgång gjorde honom starkare. Han lärde sig att inte ta ut något i förskott, att inte ha för höga förväntningar och att tro på sin egen kapacitet. Han valde att istället för att lägga energi på att bli arg, över besvikelsen att inte få spela i A-laget, så tog han lärdom av allt han lärt sig, under tiden han fick träna med dem.

Nästa säsong har Tapper tänkt pröva igen, och då kommer tränaren att be om att få ha med Tapper i A-laget!