Konsekvenser

När jag var i tioårsåldern kom min mamma på mig och en kompis, med att vi hade snattat några kylskåpsmagneter från en liten butik i Norsjö. Jag skämdes så fruktansvärt mycket inför min mamma när jag erkände min dumhet. Men det värsta av allt var att vi blev tvugna att gå tillbaka till affären och erkänna vad vi hade gjort.

I mina unga tonår så flörtade jag hejvilt med en av mina kompisars pojkvän. När det kom fram bad jag min kompis om ursäkt, men jobbigast var att hon även ville att jag skulle be pojkvännen om ursäkt för att jag flörtat med honom. Jobbigt men lärorikt.

Sensmoralen med detta är:

Begår man misstag, måste man vara beredd att ta konsekvenserna av det. Har man väl erkänt sitt misstag, så räcker det sällan med att man ber en av de inblandade om ursäkt, oftast måste man gå längre än så.

Aldrig tänker man på vilka konsekvenser ens handlande kan tänkas få för andra och en själv, när man är mitt uppe i något. Men det borde man kanske göra, tänka alltså...

Så, tänk er för lite extra, nästa gång ni är på väg att göra något galet. Oftast så klingar då varningsklockor i ens inre och samvetet knackar oavbrutet på en för att göra sig hörd. Magkänslan hör även ihop med detta, och den brukar oxå göra en illamående, när man är på väg att begå ett misstag.

Begå gärna misstag, men lär er något av dem. Eller ännu bättre - lär er av andras misstag! :-)

Puss, puss