Kan inte sluta tänka på detta med lågkonjukturen. Alla pratar om finanskriser, arbetslöshet, åtstramningar och nedläggningar. När jag hör detta startar automatiskt mina ifrågasättande tankar. Varför har det blivit så här?
Jag tror att det mediala trycket är enormt på oss människor. Får vi höra att sämre tider nalkas, då börjar vi bunkra upp ett lager och hålla hårt i slantarna. Får vi dessutom höra att ekonomer som anses kunna spå framtiden säga att det kommer att bli ännu sämre tider. Vad gör vi då? Jo, vi håller ännu hårdare i våra slantar och börjar se över vår privatekonomi noga.
Detta blir som ringar på vatten. Det sprider sig. Då folket slutar handla så måste butiker slås igen, företag varsla pga dålig produktion och inga inkommande ordrar o s v. osv.
Varför kan man inte vända på allt detta? Varför kan vi inte se möjligheterna i stället för problemen? Varför inte dra i nödbromsen..?
Jag vill säga att ur djupa kriser föds innovation och nytänkande. I sämre tider måste vi tvinga oss själva att tänka kreativt och förändra invanda rutiner. Jag vill påstå att nu är det lysande tider för att faktiskt förändra negativa och mindre framgångsrika beteenden i företag, föreningar och andra organisationer, till ett mer robust och genomtänkt agerande.
Vi måste sätta fokus på kundvärde och lösningar, inte pris! Vi måste göra alla till säljare i företagen så att alla känner ansvar. Vi måste se möjligheter där andra ser hot. Vi måste våga tro..! Jag vägrar acceptera att det är lågkonjuktur, nu hjälps vi åt att vända detta - visst?! :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar