Jag vet varför jag aldrig blev en bra fotbollsspelare. När jag skulle göra mål så såg jag alltid målvakten, som gjorde allt för att skydda sitt mål. Min kära R fick flera gånger pris för "Bästa målgörare" under hans fortbollskarriär. Det tror jag var tack vare att han såg gluggarna, där målvakten inte stod, och nätet dit bollen skulle skjutas.
Denna liknelse vill jag använda mig av, när jag beskriver hur många människor tänker. Ser man målet - eller ser man alla hinder?
Blev så glad när jag idag läste lördagens Norra Västerbotten där ledarinlägget handlar om att "Utmaningar ger möjligheter". Norran säger sig nu gå i spetsen för att införa en positivare framtidstro och ett målinriktat arbete på att jobba oss upp ur Krisen. I början av detta ledarcitat skriver Ola Theander:
"Ingenting är lättare än att låta sig nedslås. Om nio personer säger att det du gör är bra och en säger att det inte är bra, så lyssnar du på den sistnämnde. Inte bara lyssnar; du hakar upp dig. Kanske, kanske låter du dig dras ned av den negativa kommentaren. Du tappar sugen. Vill inte försöka igen. Vill inte utsätta dig för risken av ännu ett misslyckande i form av negativ respons."
I mitt inlägg "När vänder det? Hjälp till!" från den 9 april så tar jag ju upp exakt detta ämne! :-)
Precis som Ola även tar upp hur viktigt det är att lyssna till de avvikande rösterna, nej-sägarna, så påstår jag också hur viktigt det är att ta till sig av kritik på ett konstruktivt sätt. Alla med beslutsfattning inom olika ledningsgrupper borde lyssna till dessa. Får man enbart höra alla ja-sägare så kan det vara en förbannelse i längden och ett hinder för all slags utveckling. Det som avgör hur vi lyckas utforma utvecklingen i linje med våra önskemål, är viljan att åstadkomma en varaktig förändring.
Som jag alltid har sagt: Om viljan finns - klarar man det mesta!
Ska avsluta med ett annat citat: "Omöjligt är bara en åsikt, inte ett faktum!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar