Det är så få människor som man möter som man får uppleva det där lilla extra med, det som gör att man blir upprymd, att tiden bara springer iväg när man träffas och som gör att man känner sig lugn, glad, harmonisk och lycklig på samma gång.
När omständigheterna gör att man inte kan träffas eller umgås så känns det frustrerande. Telefonen är ok, men långt ifrån känslan av att få se varandra i ögonen. Ibland så hör man inte av varandra på långa perioder. Men det gör ingenting. När man väl möts eller hörs så vet man ändå var man har varandra. När man har hittat det där outtalade speciella bandet mellan varandra så behövs inga ord - man bara vet...
Vänskap som kräver kontinuerlig kontakt "för att någon inte ska bli stött" är inte äkta i mitt tycke. Vänskap där man inte känner att man törs andas ut, eller där man upplever att man måste tänka på vad man säger, så att man inte säger det man tänker - är inte heller ok.
Va rädd om era äkta vänner, visa er uppskattning och gör någon människa glad idag..!
Dream like you´ll live forever
Live like you´ll die tomorrow
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar